170. INDRAGEN LÄXHJÄLP

170. INDRAGEN LÄXHJÄLP
av Astrid Ekepark, 2014-10-12.

Regeringen vill dra in Rut-avdrag för läxhjälp. Skälet är att alla inte har förmåga att ta del av den. Regeringen anser att om den inte kan erbjuda alla barn läxhjälp, så skall inte några få. Det näst bästa skall därför försvåras.

Varför har läxhjälp blivit en stor fråga?
En del föräldrar har alltid hjälpt sina barn i skolarbetet men det har mest skett bland välutbildade föräldrar. Lågutbildades barn har ofta fått ofta klara sig utan hjälp och fått sämre förutsättningar.

De senaste åren har behov av köpt stöd för läxhjälp ökat. Orsakerna är flera i takt med sjunkande kunskaper. Dubbelarbetande föräldrar med uppdrag i styrelser och föreningsliv har inte tid att hjälpa sina barn. De vet hur stökigt det kan vara i barnens klasser med mobiler som ringer, dålig ordning och elevers låga respekt för sina lärare. De vet att lärarna lägger mest tid på elever som har det svårast. En del av dem kanske förstår svenska dåligt. Forna tiders hjälpklasser för barn med särskilda behov finns inte. Duktiga elever lämnas att klara sig själva och begränsas i sin utveckling. Det bidrar till sjunkande resultat.

Många föräldrar vill stötta sina barn med personlig läxhjälp i lugn hemmiljö. Uppdragen går till tusentals ungdomar som får tillfälle att tjäna sina första pengar på ärligt sätt och betala skatt. För de flesta familjer är Rut-avdraget en förutsättning. Utan det har bara ett litet fåtal råd. Därför är det klokt med en politik som hjälper många, även om inte alla nås. Samhället stöttar ju ett fåtal som satsar på solpaneler och elbilar, fastän de inte är personer med lägst inkomster.

Men de fattigaste och de som inte inser behovet, hur blir det för dem?
Frågan är berättigad och svaret är tyvärr nedslående. Så är verkligheten. Få av dem kan påräkna bra extra studiehjälp i skolan. Hjälp behövs numera för hela klasser med svaga resultat. Förlängning av stökiga skoldagar för läxhjälp med få lärare, blir ingen lösning. Det kommer att öka skoltröttheten.

Skolan kommer inte kunna erbjuda individuell hjälp för många elever i lugn miljö och det är redan brist på lärare. Kommuner kommer inte ha råd att anställa ungdomar som extralärare motsvarande större delen av elevantalet och statens bidrag blir otillräckliga. Kommunerna saknar lokaler för individuell undervisning. Skall hjälplärarna tillhandahålla lokaler behövs mängder av nya, om de inte vill ta hem eleverna i sina hem.

En generell studiehjälp med kvalitet är önskvärd men är svår att genomföra. Den riskerar bli ett nytt fas-tre-område med köer och svagt resultat.

Astrid Ekepark