165. ANMÄLNINGSPLIKT FÖR DIKESRENSNING

165. ANMÄLNINGSPLIKT FÖR DIKESRENSNING
av Jan Ivarson, 2014-10-03.

Regeringens vattenverksamhetsutredning är ute på remiss. Den var tänkt att framläggas för statssekreterare Anders Flanking (C) men så kom det ett riksdagsval emellan. Vi får tro att den nya regeringen inte är sämre än den gamla utan fullföljer det viktiga arbetet. Lagförslaget indelar ingrepp i vattendrag i klass A och C. Dikesrensning avses ingå i klass C och kommer kräva anmälan till kommunen.

När jag först såg en artikel av företrädare för RLF – Riksförbundet Landsbygdens Folk, som de skrivit om utredningen, var första tanken att nu kommer krav på markägare att ha sina diken i trim. I RLF är man orolig för att kostnader och byråkrati kommer drabba markägare om förslaget genomförs. Syftet med lagändringen sägs vara omsorg av miljön och behov av tydligare regler. I takt med avveckling av små jordbruk växer gamla diken igen.

Regeringens förslag är ett dokument om ca 700 sidor så jag har bara flyktigt bläddrat i det. Ändamålet verkar inte vara att ställa krav på vattendragens underhåll. Syftet är att med nya lagar tydliggöra ansvar för ingrepp i vattendrag och vem som skall betala för myndighetsutövningen. Det kommer knappast öka intresset att rensa diken.

Ingrepp i vattendrag hamnar i klass A eller C. Klass A medför myndighetsbehandling ungefär som i miljödomstolen, medan klass C begränsas till anmälningsplikt för en tänkt åtgärd. Den som vill driva ett ärende i klass A får stå för kostnaderna. Det ser ut som om dikesrensning kommer hamna i klass C. Nu kan det bli slut smygrensning av diken!

Kommunerna får i framtiden utse ansvarig för registrering av dikesrensning. Bra om någon som har dike som behöver rensas, att denne redan nu vill anmäla det till kommunen så den påminns om att i tid inrätta sig för registrering av dikesrensningar. Det hittills sagda är inget skämt.

Än så länge är annan rensning undantagen. På sikt kan vi kanske få se krav och anmälningsplikt för rensning av avlopp. Sådant kan vara miljöstörande med proppar i ledningen som kan lukta illa och vara skämt.

Utsläpp av slam som täppt ledningar kan medföra kemikalier som kan störa den biologiska mångfalden i reningsverkens bassänger. Slammet kan innehålla rester av kemikalier och p-piller. Det kan äventyra livet för mikroberna i reningsverken och i odlingar som gödslas med humanprocessat livsmedelsejekt, vanligen kallat avloppsslam. Sådant saluförs som matjord. Krav kan komma ställas på att rensmaterial inte får släppas i ledningarna utan skall omhändertas för avlämnade till godkänd deponi.

Avloppsledningar bör i ett välbyråkratiserat land lyftas till samma säkerhetsnivå som elinstallationer. Installation och förändring av avloppsledningar har redan krav på utförande men behöver förtydligas. Installationer och ombyggnader bör ligga i klass A som bara får utföras av auktoriserad personal med gymnasieutbildning lägst Rör Mok. Rensning i klass C bör kräva anmälan till kommunen men får utföras av den som besitter nödvändig kännedom.

När lagförslaget införts kan vi räkna med en ny rensningsavgift för att täcka kommunernas utökade arbete, men där är vi inte än.

Jan Ivarson