244. VEM SKAPAR JOBB FÖR FLYKTINGAR?

244. VEM SKAPAR JOBB FÖR FLYKTINGAR?
av Jan Ivarson, 2015-03-06.

Inströmning av utlänningar till Sverige ligger nu kring 100 000 personer per år. Regeringen talar om vikten av att snabbare få nysvenskar i arbete. Hur det skall gå till, sägs det lite om.

Om vi antar att regeringen skulle lyckas bra och få så där 40 000 flyktingar i jobb, behövs det så många nya jobb bara för nyanlända varje år.

Frågor som regeringen bör ha svar på är:

– Skall vi ha subventionerade jobb i privat sektor?

– Hur stor andel av flyktingarna behöver statliga lönesubventioner och hur länge?

– I vilka branscher kommer anställningar att ske?

– Hur överensstämmer flyktingarnas kunskaper med arbetsmarknadens behov?

– Hur kommer flyktingarna tränga undan svenskar på arbetsmarknaden?

Politikers ambition att få flyktingar i jobb, innebär rimligen att de förväntar sig att svenskar årligen skall skapa ett stort antal nya arbeten som är lämpliga för flyktingar. Många kommer från världens minst utvecklade länder. De talar inte svenska och har sällan västerländsk kultur och vanor. Behovet av nya jobb är så stort att de behöver skapas både i privat och offentlig sektor.
Frågan är om politiker har funderat djupare på hur det skall gå till och hur de styr utvecklingen.

Inom offentlig sektor finns behov, men det saknas pengar att anställa för. Tvärt om tvingas kommuner spara mer i takt med ju fler de tar emot.
Finns resurser att utbilda 5 000 fler per år för arbete i äldrevård och inom sjukvården? Behov av både läkare och sköterskor är stort. Hur stor andel av flyktingarna har förutsättningar och vilja att vidareutbilda sig till enkla och kvalificerade arbeten i vården?

I privat sektor behövs många personer bara i bygg- och anläggningsbranschen, både för att underhålla gammalt bestånd, bygga bostäder och för infrastruktur. Problemet är att det saknas pengar. De spenderas på flyktingmottagning.

Flyktingpolitiken dränerar samhällskassorna med direkta kostnader som är så stora, att ingen regering har vågat redovisa dem! DÖ-partierna anser inte att deras väljare rätt kan ta till sig sådana uppgifter och att fakta skulle medföra ökad rasism om de blev kända och värst av allt, gynna fel politiskt parti.

Kostnader som går till Migrationsverket har sipprat fram. De är mångdubbelt försvarsbudgeten, vartill kommer kostnader i samma storleksordning för områden som vård, skola, omsorg, rättsväsendet och försäkringsbolagen. Politikerna har inte pengar att skapa välbehövliga jobb i offentlig sektor för varken flyktingar eller den egna befolkningen.

I den privata sektorn krävs lönsamhet för nya arbeten. Lönsamhet kan konstlat uppstå genom att samhället bidar med subventioner. Sådana jobb är sällan samhällsekonomiskt lönsamma och skapar undanträngning på marknaden.

Vår vänsterregering diskuterar att ta bort överskottsmålet om 2 % i statsbudgeten. Det kan vara förnuftigt om pengarna används för investeringar, men blir kontraproduktivt om de används för bidragspolitik.

Antag att regeringen skulle dra igång omfattande underhåll och utbyggnader för vägar, broar och järnvägar.
Har vi då förberett utbildningssystemen för branscher med arbetskraftsbehov och har vi effektiva åtgärder för att styra nysvenskar att utbilda sig till yrken som behöver arbetskraft?

Skall flyktingar få gratis utbildning utöver gymnasienivå eller ta studielån som andra?

Om satsningar i infrastrukturen kommer igång, har vi då arbetskraft i landet och får en stor del av flyktingar jobb i byggbranschen?
Eller krävs det arbetare från Polen och ingenjörer från Tyskland?
Det senare scenariot är mest sannolikt.

Vi har politiker som bjuder in alla till måltider men har varken kunskap eller råd att duka borden.

Jan Ivarson
Politiskt obunden