86. Kvotering bara för vissa yrken

86. Kvotering bara för vissa yrken
av Jan Ivarson, 2014-02-18.

Tal om kvotering till bolags styrelser blossar upp då och då. Det handlar om att bolags styrelser är ”underbekvinnade” och det gäller fler positioner i näringslivet. Inom brandförsvaret ifrågasätts kvinnor för deras lägre kroppsstyrka.

Företag rekryterar personer utifrån kompetens. Kvinnor har av tradition varit få inom vissa yrken, både sådana med intellektuella kvalifikationer och sådana med behov av kroppsstyrka. Om man vill se fler kvinnor i styrelser, måste det stödjas underifrån i utbildning och yrkesval. Stora förbättringar har skett de senaste årtiondena som bidragit till att bryta gamla mönster.

För styrelser söker man personer som har rätt utbildning, erfarenhet och lämpligt kontaktnät. Det innebär att valet ofta faller på en person som redan är i branschen och det missgynnar kvinnor. Så sker i alla branscher och för alla yrken. Snickare rekryteras bland snickare. Därför går det långsamt öka andelen kvinnor i bolagsstyrelser men vi är på rätt väg. Det är tveksamt om politiker som ofta är dåliga på att driva företag, skall lägga sig i bolagens skötsel.

Om man vill skynda på utvecklingen är tvångsrekrytering en metod men den kan skada bolagens konkurrenskraft. Vem vill bli opererad av en kvinnlig inkvoterad kirurg, i synnerhet om hon är hämtad från ett förortsområde med hög arbetslöshet? Då verkar det ofarligare att kvotera till styrelser där konsekvenserna blir mer smygande och otydliga än inom kirurgin.

Man bör också fråga sig om könsfördelning bara är viktig på höga positioner. Vi hör sällan kvinnoföreträdare som kräver större andel kvinnor i renhållningsbranschen eller bland plattsättare och inom slakterier. Där verkar det som om männen kan få vara i majoritet, utan att det ger upphov till oönskad könsfördelning.

Tvångskvotering till bolags styrelser är politisk populism som stöttas av mediebolag som själva har få kvinnor och invandrare i sina styrelser. Börja gärna där.

Jan Ivarson