335. ALTERNATIV FÖR BILLIGARE BOSTÄDER

335. ALTERNATIV FÖR BILLIGARE BOSTÄDER
av Jan Ivarson, 2015-09-22.

Till Sverige söker sig nu över 10 000 personer per månad. På årsbasis blir det ca 120 000 som behöver bostäder. Om asylsökarna kommer bo i snitt 4,5 i varje bostad behöver det byggas 27 000 lägenheter per år bara för dem. Med anhöriginvandring kan behovet komma att fördubblas. Härtill kommer behov för en mindre befolkningsökning bland svenskarna och ett uppdämt behov.

I den politiska retoriken framträder två önskningar, dels behov av billiga bostäder, dels lågenergibostäder. De senare brukar inte bli billigare. Den stora frågan är hur billiga bostäder skall komma till stånd inom ramen för byggregler och kollektivavtal och hur billiga bostäder skall fördelas. Följande alternativ är tänkbara.

1. HUS MED LÅG STANDARD
Nya flerfamiljshus byggs med lägre standard än vi vant oss vid. Det kan kräva avvikelser från byggnorm. Husen byggs av moduler eller som platsbyggda flerfamiljshus. Väggar utförs målade och golven med dammbunden betong eller plastmattor. Enkel köksinredning med diskbänk och skåp med plats för spis och kyl/frys. Badrum förses med plastmatta på väggar och golv. De utrustas med tvättställ, toalett och duschkabin och eventuellt plats för tvättmaskin och torkskåp. Alternativ är gemensam tvättstuga eller privat driven tvättbutik i kvarteret där man köper maskintid och bidrar till nya företag/jobb. Hus med lågprislägenheter ökar risk för utanförskap och sociala problem. Medellösa hyresgäster behöver bidrag för inköp av vitvaror.

2. BILLIGA LÄGENHETER BLAND NORMALA
Hyrorna sätts utifrån byggkostnaden. Flerfamiljshus byggs med viss andel lägenheter med låg standard men med lika entrédörrar. Det minskar risk för utanförskap än hela hus med lågprisbostäder. Vilka skall tilldelas billig bostad? Kanske genom ett nytt bostadsfördelningsorgan med politiskt tillsatta tjänster.

3. OMFÖRDELAD HYRA MELLAN DYRA OCH BILLIGA LÄGENHETER
Alla lägenheter byggs lika men får olika hyror. Dyra lägenheter får högre hyra än vad som motiveras av byggkostnaden. Överpriset används för att subventionera lägenheter med lägre hyror. Metoden innebär en ny typ av beskattning och strider förmodligen mot hyreslagstiftningen. Då lagefterlevnad i andra socialt betingade sammanhang är liten, så kan metoden troligen accepteras. Billiga bostäder fördelas av en ny förmedling med politiska styrning eller enligt fastighetsbolagens köer.

4. LIKA HYROR, LIKA STANDARD, HÖGRE BOSTADSBIDRAG
Metoden tillämpas redan. Med ökade bostadsbidrag kan fler hyra en god bostad var som helst. Metoden ersätter subventioner av byggande/bostadsbolag. Bidrag riktas årligen till boende med låga inkomster och styrs av deras deklarerade inkomster. Om andel låginkomsttagare ökar blir det dyrt för staten.

5. UTSMETADE SUBVENTIONER TILL FLERFAMILJSHUS
Samhället subventionerar nyproduktion av alla flerfamiljshus för att hålla nere hyrorna. Effekten blir sannolikt liten för hyrorna och att förutsätter nuvarande bostadsbidrag blir kavar och helst ökas.

VILKEN METOD VILL VI HA?
Vilken metod vill vi ha? Finns det fler alternativ och vad kommer regeringen att satsa på? Vore intressant att få höra hur tankarna går i kommunala bostadsbolag, i hyresgästföreningar och hos folk i allmänhet.

Skriv några rader om vad Du tycker.

Jan Ivarson
Politiskt obunden

Du glömmer väl inte att kommentera denna krönika längst ner på sidan?