228. MEDIA VET DET DE INTE VET

228. MEDIA VET DET DE INTE VET
av Jan Ivarson, 2015-02-11.

Nyligen tittade jag sporadiskt på TV4 och fick sedvanlig dos av propaganda om invandring. Sofftyckare med likartade åsikter diskuterade en artikel om att invandringen kostar 120 miljarder kr/år.

– Det är ju bara 12 000 kr/år och invånare (anm. inkl. barn och pensionärer), det är väl inte mycket, sa en av tyckarna.
– Nej, å så är ju siffran överdriven, sa en annan tyckare och övriga instämde.

Betalar jag så mycket i skatt för invandring, tänkte kanske några tittare. Ja, betydligt mer. Pengarna tas genom nerdragningar inom försvar, infrastruktur, vård, skola och omsorg – från vår välfärd. Det märks redan och snart måste landet dra ner på upplåningen och staten har färre bolag att sälja ut. Då blir det kännbart i synnerhet som alla medborgare inte betalar inkomstskatt och kunskapsnivån sjunker. Tillväxten per capita har bara ökat 0,3 % under åren 2006 till 2014 enligt ekonomen Tino Sanandaji. Det är tydligt tecken på att kunskapsnivån och konkurrenskraften avtar.

Hur vet sofftyckarna att siffran 120 miljarder är överdriven?
För att påstå det bör journalister i en rikskanal veta vad den riktiga siffran är.

Kan vi få veta de riktiga kostnaderna i ett kommande morgonprogram?
Naturligtvis inte. Då är locket på. När svenska media någon gång talar om kostnader för invandring är det svårtolkade uppgifter, som Migrationsverkets tilläggsanslag för vissa ändamål, svåra att omsätta till årskostnad. Media saknar intresse att göra en begriplig redovisning. Ambitionen är att förtiga den.

Migrationsverkets kostnader är bara direkta kostnader. Till dessa kommer större indirekta kostnader. Inom socialtjänster, räddningstjänster, ungdomsvård, rättsväsendet, sjukvård och äldrevården, kvinnoöverfall och för skadegörelse som tusentals brända bilar. Kostnader för bostäder och en rad stödprojekt, nu senast för rehabilitering av återvändande ungdomar som stridit utomlands. Härtill kommer undanträngningseffekter på arbetsmarknaden genom att arbetsgivare anställer invandrare med eller utan lönebidrag.

Stora grupper utan arbete skapar utanförskap och sociala problem som även drabbar invandrare som är i arbete. Det är därför vi inte bör ta in fler än vi kan ta hand om på ett bra sätt. Över hundratalet utanförskapsområden visar att gränsen för vår förmåga har passerats.

Välmeriterade ekonomer har beräknat kostnaderna. Journalisten Sandelin och professor Arnstberg beskriver kostnaderna i boken Invandring och Mörkläggning till ca 250 miljarder kr/år för direkta och indirekta kostnader. Boken har inte ens recenserats av media, utan förtigits.

DN:s förre chefredaktör Hans Bergström skrev nyligen en artikel i tidningen NEO att Sverige håller på att avvecklas som nation. Jag har tidigare påstått liknande. Sveriges gränser är till för att inhägna skattebetalarna medan landets gränser är öppna för alla som vill ha del av välfärden.

Svenska folket har röstat för denna politik, så vi får gilla läget. Frågan är om det var så här de tänkt sig.

Jan Ivarson
politiskt obunden