205. NÄR KRITIK BLIVIT FIENTLIG
av Jan Ivarson, 2014-12-12.
Under måndagen den 8 december har radion flera gånger ställt frågan om elever i skolan skall få lov att framföra invandringsfientliga åsikter.
Till min förvåning sa en person, att det beror på vad man menar med vad som är främlingsfientligt. En helt naturlig kommentar men förvånande. Svaret antydde att viss kritik bör få framföras men det är troligen inte avsikten med diskussionen i skolorna. Syftet är sannolikt indoktrinering för obegränsad invandring, för att skola framtida väljare i politiskt korrekta åsikter.
Frågan borde formulerats huruvida kritik mot invandring bör får framföras i skolan, men det skulle inte framställa kritikerna i tillräckligt dålig dager. För att inte tala om, att det skulle kunna uppfattas som stöd för SD:s åsikter.
Påstådd främlingsfientlighet hörde vi aldrig talas om före massinvandringens tid. Således är den, i den ringa mån den finns, en av flera oönskade konsekvenser som följt av den stora inströmningen till landet. Utan frost uppstår ingen frosthalka.
I den politiskt korrekta retoriken som media basunerar ut, heter det att grupp får inte ställas mot grupp och kostnader får inte hindra folk att komma till Sverige. Ändå är det så att politiker alltid fördelar skatteintäkter på olika poster, så om några ställer pengar och olika grupper mot varandra, så är det politiker i beslutsställning.
Det märkliga är att de som talar för allas lika rätt och massinvandring, ofta är de som också klagar på ökande antal fattiga barn, låga pensioner och ökande vårdköer. Däremot brukar de hålla en låg profil då det gäller brottslighet som stenkastning, bilbränder, kvinnoöverfall och skottlossning.
Med sådan väljarkår är det inte konstigt att skatterna ständigt måste höjas, så att samhället tar allt större del av våra inkomster. Ändå får vi fler områden som urbefolkningen inte vågar sig in i, ja inte ens polisen som får se sina kontor vandaliserade. De 55 värsta områdena är redovisade på http://verklighetenisverige.wordpress.com.
Polisen tvingas ofta hålla låg profil för att slippa kritik för insatser mot förövarna, då polisen annars skulle beskrivas som rasistiska i media. Polisens arbete underlättas inte heller av att signalement på efterlysta inte får beskrivas tydligt för personer som inte har nordeuropeiskt utseende. Det tillåtna brukar begränsas till, ”en man i 30-årsåldern med mörk jacka”.
Vad tycker man i skolorna om det?
Förmodligen är det frågor som inte står på agendan.
Jan Ivarson
Honesty for you 