102. GE EN GÅVA

102. GE EN GÅVA
av Jan Ivarson, 2014-03-27.

På TV förkommer reklam för att ge gåvor till olika behjärtansvärda ändamål som forskning inom medicinska områden. Uppmaningarna döljer inte att gåvor behövs till forskningen för att statliga medel är otillräckliga. Fråga är hur högt skattetrycket skulle behöva vara för att också täcka de behov som gåvorna fyller.

Gåvor behövs främst till media som vill förmedla sanningar även om de är obehagliga för regeringen. Det har journalistkåren slutat med. Med månatliga gåvor och donationer som startkapital, skulle tidningar kunna köpas upp för att bli 2000-talets sanningsförmedlare. Sverige behöver nya ägare i mediebranschen. Med sådana skulle svenskar få läsa sanningar i tidningar som rent av skulle bli lönsamma. Nya tabloidtidningar med nya journalister skulle innebära omvälvande förändringar för vårt land som befinner sig i moralisk utförsbacke. Många svenskar har blivit feta katter som slutat jaga i tro på rättigheter och att Moder Svea för evigt försörjer dem.

Om vi lyckas återfå åsiktsfriheten skulle svenska väljare rösta annorlunda. De skulle inte behöva gå med håven för att samla in pengar till forskning och vård. De skulle få veta att deras skatter räcker till för svenskarnas behov men inte också för allt regeringen vill avsätta för utlänningar. Regeringen skulle få lära sig att anpassa välvilja till förmåga.

Med sanningsenliga media skulle vi få ett annat samhällsklimat. Vi skulle få del av kloka tankar som nu hålls tillbaka. I dess släptåg skulle följa en rad kappvändare i höga positioner som ville sitta kvar vid makten. Sannolikt skulle de flesta i hög samhällsställning anamma nya värderingar om det gynnade dem.

Med riktig nyhetsförmedling skulle förändringar kunna införas på många områden. Vi skulle kunna få en Kyrka som blev Sverigevänlig och predikade etik och moral. Nu ingår den bland vänsterorganisationer, vars åsikter framställs i dagens media som rikslikare för rätt och fel.

Kyrkan skulle i ett nytt sanningsklimat uppmana till utbildning och arbete för försörjning och att man inte skall missbruka samhällets skyddsnät. Den skulle förkunna att rättesnöret för en frisk människa i arbetsför ålder är att försörja sig och sin familj och inte ligga samhället till last. Den skulle våga förklara för politiker att inte ta in arbetskraft i landet som inte behövs och som skapar arbetslöshet, försörjningsbehov och sociala problem. Kyrkan skulle återupprätta äktenskapet som en av samhällets grundstenar. Det skulle leda till bättre ordning i klassrummen, stimulera till studier och bättre skolresultat. Skolans problem speglar samhällets.

Sann nyhetsförmedling skulle leda till att friska personer fick hämta sina försörjningsstöd hos en personlig bidragsutbetalare, ansikte mot ansikte på arbetsförmedlingen. Inte få pengar insatta på konton för att själva hämta sedlar i automater eller med ombud, så mottagaren kan vistas utomlands. Med personligt utkvitterat stöd skulle man samtidigt få tillfälle att diskutera utbildning inom branscher med arbetskraftsbehov och få hjälp med studielån för utbildning utöver gymnasienivå, som alternativ till avtagande bidrag.

Återvunnen åsiktsfrihet med sanningssägande media är den viktigaste valfrågan. Gåvor till Yttrandefriheten skulle även bli gåvor till Forskning, Vård och Fortsatt Välfärd.

Jan Ivarson