379. STYRELSEN SOM SATT KVAR

379. STYRELSEN SOM SATT KVAR
av Jan Ivarson, 2015-12-26.

Det börsnoterade företaget Stora Bolaget leds av VD och en styrelse om tio personer. Därtill finns lika många i ett Group Leadership Team som arbetar med ledningsfrågor.

För att säkra personalbehovet för framtida produktionsökningar, har företaget anställt fler personer än vad som behövs. VD har förklarat att företaget kortvarigt måste ta kostnaden för övertalighet, för att möta framtida produktionsökningar, behov av kompetens och för att ersätta pensionsavgångar.
Personal utan arbete i produktionen har generöst erbjudits ett par timmars frivillig språkutbildning per vecka och förskoleverksamhet för deras barn. Då de ekonomiska förutsättningarna tillåter, är avsikten att även de som arbetar skall få gratis förskola för sina barn.

– Företagets framtid hänger på att vi har en kvalificerad arbetskraftsreserv. Många av våra medarbetare kommer snart att gå i pension, förklarade styrelsens ordförande och tappade med pennan i bordet för att understryka frågans betydelse.

Kommande år visade det sig att några av de produktionsbefriade kände sig kränkta av dem som arbetade. Några produktionsfria anlade bränder och kastade sten på företagets bilar. VD och styrelsen kallade in Teamet för att diskutera problemen.

– Orsaken står att finna i löneskillnader. De produktionsfria får ingen övertidsersättning och deltar inte i arbetslagens samtal. De upplever sig åsidosatta. De får inte olja och svetsloppor på arbetskläderna och får därför inte nya lika ofta som de som arbetar. Vi måste försöka öka produktionen så vi kan sätta alla i arbete. Vi får hitta på mer att producera. Men det tar tid och de produktionslediga saknar kunskap och erfarenhet.

– Vi får satsa på vidareutbildning av arbetskraftsreserven, föreslog VD: n.
Han fick genast stöd av en enig styrelse. Om det fanns någon som tvekade, så var denne tillräckligt erfaren att inte visa det. Alla var ju rädda om sina välbetalda jobb. Vi får minska aktieutdelningen för att finansiera det hela.
– Det räcker inte, hördes från Teamet.
– Hum, då får vi minska på underhållet också och senarelägga investeringar för transportbanorna eller sälja ut och hyra tillbaka dem. Företagets säkerhetsavdelning får spara 60 %. Verkskyddet får sälja brandbilarna och ersätta dem med handsläckare.
– Bra. Vi startar tryckeri och tillverkar läroböcker. Vi lanserar det som satsning på en ny bransch. Böckerna säljer vi till oss själva och delar ut dem till kurser för vidareutbildning. Det är socialt och bra.
– Genialt, sa en längst bak i styrelserummet. Instämmande mummel hördes från Teamet.
– Det finns inga gränser för företagets satsningar på vidareutbildning för ökad framtida produktion, avslutade VD mötet.

Ett år gick. Produktionen hade inte ökat men nyanställningar pågick alltjämt enligt styrelsens beslut. Stora Företaget kunde inte bara byta personalpolitik när det framställt sig som landets mest humana och framstående arbetsgivare. Ökade anställningar sänder positiva vibbar till aktieägarna men anställningsstopp kan störa marknaden, ansåg man.

Efter en tid blev det byte på VD-posten. Nye VD: n hyllade sin föregångare för hans framsynta ledning av bolaget.
Några månader gick.

Knack, knack. Kom in sa nye VD: n och såg en bekymrad ekonomidirektör göra entré.
– Vad har du på hjärtat Krösus?
– Pengarna är slut. Vi måste både låna och be ägarna om tillskott.
– Tusan. Det måste skötas snyggt så vi kan sitta kvar. Vad säger Teamet?
– De säger vi måste byta kurs. Vi måste göra som kritikerna sagt men ändå på annat sätt, förstås. Vi får säga att vi anpassar oss till nya extrema förutsättningar som aldrig förekommit tidigare och att bara vi klarar av att dra ner på kvaliteten på produkterna utan att det märks. Vi måste vi skjuta upp inköpet av den nya svetslinan.
– Jäkla bra vi har teamet. Så får det bli. Personalgänget får informera våra anställda. Jag och styrelsen tar hand om marknaden och media.

– Välkomna till denna pressträff. Stora Bolaget står inför utmaningar som kräver förändringar. Alla vet att vi drivit världen bästa företagspolitik men nu klarar vi inte att fortsätta ensamma med obegränsade nyanställningar. Ouvår förmåga is nådd. Vi för samtal med andra bolag för att få dem anställa fler, men det går trögt. Vi tvingas införa kontroll vid företagsgrindarna och få ordnade köer på anställningskontoret. På så sätt utvecklar vi företaget för både anställda och ägare. Vi måste få ordning och reda.

Media rapporterade om förändringarna, mest på förstående sätt. Fast ord som kappvändare dök upp, men de flesta kritiker beskrevs i TV och de stora tidningarna som tvivelaktiga bolagsförstörare och arbetarnas fiender. Media var med få undantag på Stora Bolagets sida, som i åratal gett media stora annonsintäkter och bidrag.

Medan företagsledningen framställde sig i god dager, minskade anställningarna något. Men en del arbetssökande hoppade över staketen och smugglade in sig i leverantörsbilar. Väl inne på området var de i praktiken anställda med lika bra lön som en del heltidsarbetande.
– Vi måste kräva att våra leverantörer kontrollerar vilka som åker med i deras bilar, blev nytt dekret från Stora Bolaget.

Ledningen hade lyckats lugna ner stämningen och begränsa anställningarna något. Nerdragningar på avdelningar och kvalitetssänkta produkter friställde miljarder som ännu en tid kunde betala fortsatta nyanställningar till produktionsreserven.

– Tusan, det här gick ändå bra sa VD, då han flugit ut bolagsledningen till ett möte på Cayman Islands. Tur att vi är en bolagsledning som har åsamkat koncernen obotlig skada. Hade vi suttit i ledningen för ett politiskt parti hade vi åkt bort hela bunten. Inga väljare hade låtit samma gäng sitta kvar i motsvarande situation efter en total kursomläggning.

En nöjd styrelse beslöt om bonus för hela ledningen som hanterat den svåra situationen så bra. Ett par personer med särskilt ansvar för personalpolitiken omplacerades till bättre betalda jobb.
Ordföranden utbringade en skål och tackade VD, Teamet och övriga för ett bra jobb.

Jan Ivarson
Politiskt obunden