55. SKOLORS VENTILATION
av Jan Ivarson, 2013-11-29.
Snuskiga toaletter och dålig ventilation har uppmärksammats av bl. a. TV4. Media behöver lyfta frågorna om det skall bli en välbehövlig uppryckning men alla skolor är inte dåliga.
Under ett helt yrkesliv upplevde jag hur många kommuner och även andra beställare byggde nya hus utan någon som helst diskussion om inomhusklimatets kvalitet. Av tradition började man projektet med arkitektarbete för byggnadens utbredning på tomten, rumsindelning och vackra fasader. Bygghöjd och teknikutrymmen var i hög grad fastställda då VVS-konstruktören blev inkopplad och kunde konstatera att utrymmena för dessa var för små. Det medförde höga lufthastigheter med buller och svårigheter åstadkomma tillräckliga luftflöden ljudfritt och dragfritt. Någon meningsfull diskussion om den nya byggnaden skulle ha ventilationsanläggning eller en klimatanläggning var sällan möjlig få till stånd.
En ventilationsanläggning sköter byggnadens luftväxling men kan bara i begränsad omfattning påverka rumstemperaturerna. Vill man kunna hålla rumstemperaturerna inom angivna gränser krävs en mer omfattande klimatanläggning som kan utföras på olika sätt, med eller utan individuell reglering av rumstemperaturerna.
Branschen har bl. a. tagit fram skriften R1 – Riktlinjer för inomhusklimat. Med hjälp av denna skrift kan man välja klimatkrav i olika klasser. Varje byggprojekt bör börja med en sådan genomgång. Då skall man inte frestas ställa kraven för högt men se till att uppfylla de man valt. För klimatkrav kostar, både i utrymmen, anläggningskostnad och drift och underhåll med kompetent personal. En viktig fråga är om byggnaden behöver förses med kylsystem. Frågan blir mer aktuell med ökad isolering och hög personbelastning.
Små teknikutrymmen tvingar fram användning av små kompakta enhetsaggregat. Luften slingrar fram genom trånga utrymmen likt motorrummet i en bil som är svårt att hålla rent. Stora byggbara luftbehandlingsaggregat har släta insidor men kräver betydligt större apparatrum. Ett sådant aggregat med spjäll, ljuddämpare, värmare för återvinning och köpt värme, eventuell luftkylare, för- och slutfilter för tiotalet lektionssalar, behöver ett apparatrum med måtten ca L x B x H ca 15 x 4 x 3 meter. Om matarkanalerna för till- och frånluft för några klassrum har vardera diametern 50 cm och anslutningskanalerna för ett klassrum har diametern 30 cm behövs en installationshöjd av ca 90 cm för att kanalerna skall kunna korsa varandra. Härtill kommer utrymmesbehov för kanalisolering. Insikten om installationernas utrymmesbehov har varit svårt föra ut till arkitektkåren under en hel generation.
Orsaken till problemen är att finna i att installationstekniker oftast har en andra klassens ställning i byggbranschen. Det är naturligt och orsakas inte av illvilja. Varje beställare förstår att för att bygga behövs arkitekter och byggtekniker och kostnaden för byggdelarna är större än installationskostnaderna för de flesta hus. Därför är det nästan alltid en byggingenjör eller arkitekt som är högsta hönset i ett byggprojekt och denne prioriterar byggdelar och totalkostnaden. De stora kommunerna har råd hålla sig med en egen byggingenjör men inte alltid sakkunniga för el- och klimatinstallationer. Mindre kommuner kan vara helt avlövade på teknisk kompetens sedan de överlåtit drift av tekniska anläggningar till ett kommunalt bolag som inte deltar i nybyggnationer. Detta har lett till att klimatinstallationer blivit styvmoderligt behandlade. De används som prutmån för låga byggkostnader. Byggledare vill gärna visa sin beställare hur billigt han kan bygga. De har för vana att byta arbetsgivare efter några år och blir därmed inte medvetna om eventuella brister.
För ett par decennier sedan var jag ordförande i en kommuns tekniska nämnd. Jag kallade då ihop byggavdelningen för att förklara hur de kunde göra bättre förfrågningsunderlag för upphandling av konsulter. Jag berättade att kommunen måste ställa krav på inneklimatet när de frågar vad konstruktionen kostar. De flesta förstod det, men några menade att det borde väl konsulten veta. Mitt svar blev att högre krav kostar mer att projektera. Så jämförde jag med om kommunen skulle köpa in bilar utan krav. Bilsäljare känner sina bilars kvaliteter och vad de kostar. De flesta inser att man inte bara kan fråga vad tio personbilar kostar utan att beskriva egenskaper bilarna skall uppfylla.
För några år sedan satt jag med i en kommuns Miljöberedning. Där behandlades viktiga frågor om yttre miljöer på land och i havet. När jag försökte lyfta frågor om inomhusmiljön möttes jag av ointresse, trots klagomål från både personal och kunder i olika kommunala byggnader som skolor och äldreboenden.
I en kommun har det för något år sedan byggts en ny skola som försetts med klimatsystem och jag har inte hört några klagomål. Det bådar gott för framtiden och visar förhoppningsvis på att vi kommit till bättre insikter om inomhusklimatets betydelse.
Låt oss i framtida byggprojekt tidigt bestämma kraven på inneklimat för olika rumstyper och dess personbelastning. Installationerna måste få tillräckliga utrymmen och kompetent personal för skötseln. I vårt land finns kompetens och produkter för bra inneklimat. Det gäller bara att ställa rätt krav och betala för dem.
Länk till litteraturhänvisning
http://www.flaktwoods.se/0/0/2/2f10cbc3-3f44-47a6-8bf3-5c796c19d010
Jan Ivarson
Honesty for you 