61. SÄMRE ÄR BÄTTRE

61. SÄMRE ÄR BÄTTRE
– eller den solidariske medborgaren
av T. Trodé 2013-12-18.

Efter årtionden av tvivel har L O Strävsam med regeringens och medias hjälp kommit till klara insikter. Han har övertygats om att försämringar på viktiga områden ger rättvisare samhälle, fler jobb och bättre välstånd för fler. Tyvärr finns ännu gamla bakåtsträvare som tror att kunskap och arbete behövs för bra välstånd. Sådant gynnar bara ett fåtal och rasister, menar Strävsam.

Politiker brukar säga att landets ungdomar skall studera om de skall kunna få bra jobb utomlands. Det är rätt. Utomlands blir kunskapskonkurrensen hårdare för varje år. Andra industriländer lever fortfarande kvar i tron att hög kunskap behövs för välstånd. De har inte förstått att kunskaper bara gynnar ett fåtal och är en återvändsgränd som leder till orättvisor, utanförskap och fler fattiga.

De som säljer konsumentvaror gynnas av större befolkning. De får fler köpare med nya invandrare. Dessa har levnadsstandard och köpkraft minst lika bra som heltidarbetande urinnevånare utan svartarbete. Fattas bara annat. I Absurdistan skall alla vara lika. Kreativa invandrare kan skapa extra inkomster och öka inflödet av arbetskraft genom att hyra ut sina bostäder till nya invandrare, när de själva vistas långa tider i sitt första land. Flyglinjer har etablerats för affärs- och semesterresor mellan Absurdistan och länder folk flytt från. Bra exempel på invandrares entreprenörsförmåga, mumlade Strävsam i sin fåtölj.

I Absurdistan har man kommit långt i framsynt politik som gynnar flertalet. Målet är på sikt internationalisering där landgränserna tas bort. Gränser delar orättvist upp folk i ”vi och dom”, som landsfadern så klokt påtalat. Strävsam förstår att det ännu en tid behövs gränser kring Absurdistan. Staten måste kunna beskatta ursprungsbefolkningen. Den behöver inkomster för att kunna dela ut rättigheter till alla som vill komma och för att framstå som föredöme i godhet. Några av Strävsams gamla vänner som inte är övertygade, menar att invandringspolitiken har gjorts särskilt generös för att straffa väljare som röstar på fel parti.

Strävsam är övertygad om att ju fler som kommer till Absurdistan, ju bättre blir det. Fler invånare konsumerar mer och ger därför ökat välstånd. Det bör de flesta begripa menar han och kan inte förstå kommuners ovilja att ta emot ny arbetskraft som staten betalar för. Företagarnas organisationer förstår det. De har visat siffror på att regeringens fördumningspolitik är lönsam. Den som tvivlar kan begrunda ett exempel som Stävsam tänkt ut.

Företag som bygger och reparerar tåg är bra för landet. De håller tågen i gång så de kan utföra viktigt transportarbete. Dessutom sysselsätter företagen anställda trots att en hel del av jobben utförs med hjälp av datorer, kunskap, robotar och verktyg. Det är lätt inse att om tågen, likt spårvagnarna i Göteborg, byggdes med mindre kunskap och lägre kvalitet – om know how byttes till low how – skulle behov av service och reparationer öka och ge arbeten åt många fler. Efter några års utveckling av sådan politik skulle företagen kunna fördubbla sina anställda. Klart att det skulle vara bra.

Det var med sådana insikter Strävsam uppskattade regeringens politik. Då är det naturligt att börja med måttfull kunskapsförmedling redan i grundskolan, tänkte han. Med mindre pluggskola kan mer tid ägnas åt viktig jämställdhet, genus- och hbtq-frågor. ”Hen skall tidigt få veta att hen är så god som en ann”.

– All kunskap behövs inte. Titta på i kommentarsfälten, sa Strävsam för sig själv. Onödigt att skilja på ord som de och dem, sina och deras och snobberi med samman skrivna ord. Vad mycket onödigt vi tidigare lärt, tänkte han. Istället för att måla plakat, kan man vara plakat, tugga gräs och demonstrera mot orättvisor. Innan det är för sent skall jag som nybliven hen, banne mig försöka lära mig amma, tänkte Strävsam. Han reste sig ur fåtöljen för att kunna ta fram sin snusdosa ur byxfickan och la in en rejäl pris.

Utveckling i ett land påskyndas om befolkning talar många olika språk och har olika kulturer och värderingar. Det leder självklart till nya jobb och sänker en för sysselsättningen skadligt hög kunskapsnivå. Kunskaper och självständigt tänkande människor försvårar kollektiva lösningar. Strävsam tänkte som en god absurdistanier:

– Kunskaper är till för politiker. Tyck och tro på allt de säger, så blir det bra. Mina politiker är mina förebilder precis som Zlatan på plan.

Som tur var hade de stora tidningarna i Absurdistan enats om att förbjuda annonser som förmedlar skadliga fakta. ”Någon djävla ordning måste det vara i ett land”, travesterade Strävsam en av Absurdistans glömda politiker som varit hans idol i ungdomen.

L O Strävsam kände att nu fick det vara bra för idag. Han reste sig belåtet, lunkade till kylen och tog en burk importöl han köpt via en utländsk långtradare. Visst kände han sig nöjd med den solidariska fördumningspolitik landets regering drev under måttot – Ju sämre desto bättre.

T. Trodé