199. SÖKA HJÄLP HOS SIN OVÄN

199. SÖKA HJÄLP HOS SIN OVÄN
av Jan Ivarson, 2014-11-30.

Sju partier i Sverige har förklarat att de inte vill ha något att göra med Sverigedemokraterna. Ett av den är (S), vars partiledare är landets statsminister. Nu vill de sju partierna veta, hur partiet de inte vill befatta sig, kommer rösta om regeringens budget. De förväntar sig svar i förväg från partiet de stött bort, då det gynnar dem själva.

– (SD) har gjort riksdagen till en lekstuga, tycker statsministern.
Han menar, att det är brukligt att ett parti som inte får igenom sitt eget budgetförslag, skall lägga ner sina röster vid omröstning om regeringens förslag. Nu lever landet i ovisshet. Visst är det så, brukligt eller inte. Alla får finna sig i att vänta tills omröstningen är klar. Då får vi veta! Det är inte konstigare än att lottköpare inte vet om de vunnit förrän dragningen är klar eller att väljarna inte vet valutgången förrän rösterna är räknade.

Statsministern framställer (SD) som ansvarslöst för att partiet inte hjälper regeringspartierna, trots att dessa deklarerat att de varken vill ha hjälp av (SD) eller samtala med partiet. Situationen har uppstått genom att sju partier inte vill förhandla med företrädare för landets tredje största parti. Man hävdar att det olydiga partiet som 13 % av väljarna röstat på, skall finna sig i att stå i skamvrån men ändå hjälpa magistern att få på galoscherna.

De sju partierna baserar sin SD-kritik på påståenden de inte klarat av att visa sanningshalten i. Valhänta försök har varit att påtala, att partiet tidigare haft högerextrema sympatisörer. Så kan det vara, men hur är det i så fall med vänsterpartiet?

Barn skall inte behöva bära ansvar för oförrätter föräldrarna begått, oavsett om de skett till vänster eller höger. Väljarna har rätt till tydliga förklaringar om varför ett av landets största partier behandlas som paria. Det lär bli svårt att få till på ett trovärdigt sätt. De sju partierna utövar därför maktfullkomlighet för att driva sin migrationspolitik, som allt färre väljare finner rimlig.

De flesta svenskar inser att SD vill ha mindre invandring till nivåer i våra grannländer. För den skull är partiet inte rasistiskt. Det vill se en annan avvägning och delvis andra lösningar för bättre anpassning av Sveriges förmåga att hjälpa till. Det är fullt naturligt i politiken och i linje med vad som tillämpas i andra frågor mellan partier, i synnerhet mellan de som befinner sig i regeringsställning och i opposition. Det är demokratins spelregler.

Nu har det bästa blivit det godas fiende.

Jan Ivarson