166. RUT – SVERIGES JOBBMOTOR

166. RUT – SVERIGES JOBBMOTOR
av Jan Ivarson, 2014-10-04.

Företrädare för näringslivsorganisationer framhåller att Sveriges politiker måste inse att tjänstesektorn är viktig för landets sysselsättning och att den inte kan beskattas på samma sätt som tillverkningsföretag.

Västvärlden står på randen till genombrott för privat tjänstekonsumtion. Först flyttade produktköpen online och nu går tjänsteköpen samma väg. Stora amerikanska företag som Seqouia Capital och Google Capital har nyligen investerat 100 miljoner dollar i företaget Thumbtack, som är en marknadsplats där konsumenter enkelt kan efterfråga tjänster. Tjänsteföretag finns i vårt land både i branscher med enklare jobb till företag samt för avancerade uppdrag som inom ekonomi, juridik, arkitektur, ingenjörs- och dataföretag.

Näringslivsföreträdare konstaterar att Rut och Rot starkt har bidragit till tjänsteköp och är avgörande för att driva på utvecklingen.

RUT-avdrag för Rengöring, Underhåll och Tvätt.
ROT-avdrag för Renovering, Ombyggnad och Tillbyggnad.

Statistik visar att den privata tjänstesektorn har bidragit men drygt 600 000 nya jobb de senaste tjugo åren. Privata tjänstebranscher sysselsätter cirka 45 % av alla anställda i Sverige. Hela 90 % av anställda i tjänsteföretagen är nöjda med sina arbeten. Därför förtjänar tjänsteföretagen en saklig debatt.

Rot och Rut har blivit nödvändiga för sysselsättningen i Sverige som målat in sig i ett hörn med höga skatter. Löneskatterna är höga både för arbetsgivare och löntagare. De slår hårdare mot företag som tillhandahåller tjänster, än mot företag som har produktion av varor. Det är anledning till att Rot och Rut vuxit fram.

Behoven av Rot och Rut visar, att skattetrycket blivit så högt att undantag måste införas om inte ekonomin och arbetsmarknaden skall kollapsa.

I den politiska retoriken heter det, att högt kunskapsinnehåll i tjänster och varor är nödvändiga för att Sverige skall behålla sin välfärd. Då är det förvånande att gränserna står öppna för inflöde av lågutbildade personer från världens minst utvecklade områden. Politiskt säger vi en sak men gör något helt annat via vår välgörenhetsinvandring, som kallas arbetskraftsinvandring. Därför har vi fått områden med hög arbetslöshet och social oro som blir svårt att åtgärda. En del i dessa områden har inte västerländska värderingar och får därmed svårt för att söka utbildning och arbete.

Kombinationen höga skatter och sjunkande kunskaper har tvingat regeringen att införa en rad subventioner och påhittade jobb, för att hålla nere den synliga arbetslösheten. Det är frågor som bör debatteras i media.

Jan Ivarson