47. TRÄNGSELAVGIFT – STRÅTRÖVERI

47. TRÄNGSELAVGIFT – STRÅTRÖVERI
av Jan Ivarson, 2013-10-13.

Trängselskatt som belastar genomfart på riksvägar är stråtröveri som förekom i Tiveden på medeltiden. 

En kommun måste finansiera vägar på olika sätt. Kostnaden har av tradition betalats med avgifter på fastigheter utmed vägen, via kommunalskatten och genom statsbidrag. Ett nytt sätt har uppfunnits – trängselavgift. Den lanserades först med syftet att främja miljön genom minskad trafik. Sedan det blev uppenbart att trafiken istället ökar med nya vägar, har politiker medgett att syftet är att ta in pengar för att kunna bygga bort trafikproblem. Det är ärligt. Mer pengar behövs för vägar när de skatter bilisterna betalar delvis används för annat än vägnätet.

Ur moralisk synpunkt bör trängselavgift inte få drabba de som reser genom ett trängselområde på en riksväg. Avgift bör endast debiteras då man lämnar en riksväg och kör in i ett trängselområde. Härtill kommer svårigheten att debitera utländska fordon.

Städer bör inte tillåtas göra utbyggnader som hindrar trafik på E- och riksvägar. Nu bygger tätorter ut sig på båda sidor om en huvudled och integrerar denna i det lokala vägnätet med många korsningar och anslutningar. Då uppstår väginfarkt i huvudleden genom osunt leverne, d. v. s. dålig planering. Sedan kräver man att alla förbifarande fordon skall betala. Denna typ av moral förkommer bara i politiskt styrda organisationer. Inget företag kan avkräva andra företag och kunder dagliga avgifter för finansiering av bolagets utbyggnadsbehov.

Då ett samhälle byggs ut på båda sidor om en riksväg bör det ske så att riksvägens trafik inte påverkas med mer än ett begränsat antal trafikplatser för på- och avfarter. Tillräckligt utbyggnadsområde bör reserveras längs riksvägar. Tvärförbindelser för tätortens interna trafik bör ske med korsningar i olika plan så att huvudleden inte berörs. Ett annat alternativ är att tätorten bekostar flyttning av huvudleden.

Om fordon på en riksväg som passerar genom en tätortort skall betala trängselavgift, bör de förbiåkandes avgifter gå till utbyggnader av infrastrukturen i glesbygder. Då tjänar trängselavgiften sitt namngivna syfte. Glesbygden blir attraktiv för företagsetableringar, belastningen i storstaden minskar och behov av utbyggnad av dess befintliga vägnät minskar.

Det måste finnas tydlig koppling mellan de som betalar, de som orsakat problemen och de som får nytta av avgifterna.

Nuvarande utformning av trängselavgifterna gynnar delvis osund planering. Den tvingar de betalande som vill åka förbi tätorter med trängselproblem, likt förhållandet var med forna tiders tullar och stråtrövare. I förlängningen kan denna moral medföra att flera kommuner vilja införa trängselavgifter för att stärka sin ekonomi.

Jan Ivarson