4. KOMPLICERADE FRÅGOR SOM BEHÖVER ENKLA SVAR

4. KOMPLICERADE FRÅGOR SOM BEHÖVER ENKLA SVAR
av Teddy Bizon, 2013-06-01.

Apropå detta med vad våra politiker under Bilderberggruppens, Världsbankens och andra profitörers överinseende hittar på åt mänskligheten i sin lönsamhetsiver, kan jag inte ställa upp lika helhjärtat som somliga i debatten på att fördöma de reaktioner vi sett i Husby och annorstädes – hur orationella dom nu än kan tyckas vara.

Det handlar om mer än flockmekanismer – det handlar om en sedan lång tid tillbaka uppbyggd frustration.

En liten detalj i dessa sammanhang som sällan får fokus är att det är i detta nuvarande samhälle som det som nu händer – triggat av de villkor dessa människor lever under.
Frågan vi bör ställa oss är – vad är det för samhälleliga egenskaper som orsakar dessa upplopp?
Vad är det för mekanismer och levnadsomständigheter som förorsakar huliganism?Vad är det för världssituation som förorsakar terrorism?

Jag menar att det inte är överloppshandlingar av de slag vi ser som orsakar sig själva – det är missförhållanden i samhällslivet som förorsakar frustrationen som i sin tur söker någon form av utlösning när den inre desperationens tryck blivit för stort. De flesta vill inte se sanningen, men vi anar att den finns – och ibland mer än så då vi känner den inpå benen. Många av de unga av i dag ser ingen framtid, därför att de anar att de inte har någon framtid som ens kommer i närheten av begreppet, ”ett värdigt liv”.

Den vaga sanningen om hur det verkligen är lämnar oss inte alltid i fred – den har funnit en reva i vårt skyddsnät, den har krupit in bakom våra skyddsglasögon – vi ser mer än vi vill se – vi anar hur det verkligen är – för oss – och även för andra. Jag vill inte förringa någons – eller min egen upplevelse av vår verklighet – det vi/jag ser sker, och det vi ser är sant för oss – men alltför mycket av det vi indoktrineras till att tro inte sker, det sker i alla fall. Det går att medicinera bort eller terapeuta in i glömskan, eller med hjälp av kemisk sinnesförstoppning – men det finns där i alla fall.

Det är modernt i dag att kemiskt kastrera våra samveten, våra tillkortakommanden i en mänsklig värld som lämnar livet att dö i rännsten. Att ha känslor är opraktiskt, och otidsenligt – dessa måste amputeras för att uppnå full effektivitet. Att vägra att dagligen våldta det lilla liv som finns kvar innebär direkt transport till psyket. Där behandlas vår förmåga att se sanningen med framkallad blindhet på pillerburk. Det blir lugnast så – hjulen måste rulla – profiten måste fram – annars är det bara att lägga ner alltsammans!

Frågan är om det finns någon annan möjlighet?

Skulle kanske lite kärlek kunna hjälpa?

Teddy Bizon

____________