726. ÄR DET VIKTIGT ATT VÅRDGIVARE OCH VÅRDTAGARE FÖRSTÅR VARANDRA?


726. ÄR DET VIKTIGT ATT VÅRDGIVARE OCH VÅRDTAGARE FÖRSTÅR VARANDRA?
av Kenny, 2019-07-24.

När SVT på Aktuellt och Rapport rapporterade om språkkrav från äldre personer med svenska som språk och som inte förstod vad vårdgivarna sa, då gjorde man med Lotta Bouvin-Sundberg som programledare, en vinkling om att det var rasistiskt att kräva detta.

Däremot så skedde det totalt motsatta när SVT rapporterade om att minoritetsspråken i Sverige i vissa förvaltningsområden har rätt till personal som talar deras egna hemspråk. Då hade man det istället som en glädjande nyhet! Alice Bah Kuhnke tyckte att det var fantastiskt att man äntligen hade fått denna rättighet.
Det finns fem erkända minoritetsspråk i Sverige. De är finska, meänkieli (samtliga varieteter), samiska (samtliga varieteter), romani chib (samtliga varieteter) och jiddisch.

När Sveriges radio tar upp det så vinklar man det till att, ”Kommunerna gör det möjligt att välja bort hemtjänstpersonal med utländsk bakgrund”.
Man försöker påskina att det handlar om rasism, när huvudanledningen är att man vill förstå vad vårdgivaren säger.

”Alla personer som vi pratar med inom hemtjänsten känner en stark rädsla för att öppet berätta om situationen, som av personal vi pratat med beskrivs som ohållbar. De vittnar om diskriminering och i ett fall om våld från vårdtagare.”

SR har alltså lyckats hitta ett fall om våld från endast en vårdtagare i Norrland.
Rent allmänt så kan senildementa i vissa fall bli våldsamma och om man endast har hittat ett fall av våld, så tolkar jag det som att rasismen i princip är helt obefintlig i alla fall i fysiskt hänseende.

Sedan så fortsätter det så kallade reportaget som följer;

”Flera av de anställda vi pratat med inom hemtjänsten menar att det inte handlar om språk, utan att det handlar om att man har ”fel” hudfärg eller bär slöja.”
Det är milt uttryck en smula motsägelsefullt när tidningen ”Kommunalarbetaren” skriver följande i en artikel och har en total motsatt verklighetsbeskrivning, än vad de på Sveriges Radio har;
Personalbristen i äldreomsorgen gör att arbetsgivare ser mellan fingrarna och anställer personer som inte kan tillräckligt bra svenska, visar KA:s granskning.
– Det finns inga som helst begränsningar på hur lite svenska man kan kunna, säger Elisabeth Antfolk, förtroendevald för Kommunal”.

Arbetsmiljömässigt blir det väldigt betungande för den ordinarie personalen när kommunikationen inte fungerar och mycket ansvar landar på dem, de orkar inte.
I takt med att brukarna i äldreomsorgen har blivit äldre och sjukare, krävs det i dag mer av de anställda. Samtidigt fungerar det inte att låta någon göra enbart enklare sysslor som att diska och städa när bemanningen är slimmad.

En undersköterska på ett äldreboende berättar om stora svårigheter med vikarier som inte klarar att svara i telefon, skriva avvikelserapporter och sköta dokumentation. Arbetsuppgifter som att beställa mat och hjälpmedel hamnar på den ordinarie personalen.

Personal med otillräcklig svenska finns inte bara bland vikarier.
På stiftelsen Stockholms sjukhem, bestämde man sig för att språktesta personalen efter klagomål från boende och anhöriga som hade svårt att kommunicera med personalen.
Det visade sig att bland dem som inte hade svenska som modersmål var det nästan hälften som inte nådde upp till språkkraven. De allra flesta var utbildade undersköterskor.
På flera håll i landet finns kritik mot att undersköterskeutbildningar godkänner studenter, trots att de är för dåliga på svenska.

Även i Stockholm finns fast anställd personal som efter många år i kommunens äldreomsorg, har så svag svenska att de erbjuds utbildning.

– Vi utbildar folk som har jobbat kanske 15 år, med en svenska som är nästan obefintlig, framför allt när det gäller att läsa och skriva, säger Hans Alm biträdande rektor på Åsö vuxengymnasium.

En undersköterska i Sundsvall jämför hur det var när den stora flyktingvågen kom från det forna Jugoslavien på 90-tal­et. Då kunde en nyanländ gå bredvid i flera månader och det extra tillskottet var mycket uppskattat. I dag kan en vikarie börja jobba efter tre dagars introduktion, trots att det finns språksvårigheter.

När personalen på boendet i Sundsvall tidigare tog upp problemen med sin chef, blev svaret att de inte skulle vara besvärliga.
– Får vi inte tag på några vikarier, får ni ingen semester fick vi höra, berättar
under­sköterskan.

KA har sökt fler anställda som har svårt med svenskan, men ingen mer har velat medverka i reportaget.

På äldreboendet i Sundsvall kan två anställda ansvara för 13 demenssjuka kvällstid, berättar undersköterskan som KA har talat med. Klarar kollegan inte att kommunicera, blir det ett mycket tufft arbetspass.

”Gränsen är nådd för länge sedan. Man har sänkt kraven alldeles för mycket.
Min egen reflektion”.

För de som börjar bli senildementa, så påskyndas högst troligt sjukdomsförloppet när de gamla inte kan föra en konversation med vårdpersonalen. Riskerna för feldosering ökar och dödsfall har förekommit på grund av dåliga kunskaper i svenska.

SR lyckas också med ”bedriften” (genom sin enligt egen utsago objektiva journalistik) att hitta en ledsen och kränkt kvinna med invandrarbakgrund men inte en enda svensk pensionär som har svårt att förstå de som talar en mycket dålig svenska.

”Ayane”, arbetar inom hemtjänsten. Hon är så rädd för repressalier från arbetsgivare och dålig stämning bland kollegor, att vi valt att inte ta med hennes riktiga identitet.
– Man blir helt knäckt och orkar inte jobba. Man ligger vaken hela natten och tänker och har ont i magen. När de ser mig, mörk och invandrare, det är som att vi är från en annan planet. Man blir så ledsen, säger hon.

Nåväl nu lämnar vi det skattefinansierade radiohuset på Gärdet.

Äldreboenden i Sverige marknadsför sig genom att personalen talar ett utländskt språk men det motsatta verkar vara helt otänkbart.

Så här marknadsför sig äldreboendet Persikan;
”Ett äldreboende för äldre med rötter i den persiska kulturen
Dans, musik, vattenpipa, TV-med persiska kanaler som nästan alltid står på, allt påminner om hemlandet. Men det är framförallt språket, maten och gemenskapen som skapar tryggheten. På Persikan nöjer vi oss inte med att prata persiska hela dagarna, utan här möts du även av en atmosfär och känsla av att komma ”hem till Iran”. Här kan de äldre vila i sitt eget språk och umgås med andra som talar samma språk men även möta medarbetare som alla pratar persiska och har förståelse för de kulturella skillnaderna”.

Så här skrev Pettersson blogg 31 Maj 2017

”Sveriges Radio beskrev att vårdtagarna inom hemtjänsten i Västernorrlands kommuner, ges möjlighet att välja bort personal med utländsk bakgrund.

Det blev naturligtvis liv på journalister, ministrar, advokater och andra över den fruktansvärda rasism det innebär att äldre svenskar vill ha hjälp av personal som kan det svenska språket, kan den svenska kulturen och förstår svenska sociala koder.

Konstigt nog ses det av samma personer som nekar svenskar hjälp på sitt eget språk, att det är fint med finska, arabiska och iranska på äldreboendet. Utländska äldre ska känna sig som hemma i Mellanöstern fast de flyttat till Sverige men svenskarna…

Så här skrev Petterssons blogg i en annan artikel. (Jag har dock själv förkortat den men inte ändrat i texten.)

”I februari 2013 skrev jag nedanstående dröm om ”Äpplet” ett vård- och omsorgsboende med svensk inriktning.

Äpplet är ett svenskt boende för dig som längtar hem på gamla dagar. Det finns många svenskar som efterfrågar ett tryggt vård- och omsorgsboende med svensk inriktning och det är precis vad vi vill erbjuda med vård – och omsorgsboendet, Äpplet.

Vi har mindre sittgrupper för kaffedrickarna och det finns möjlighet att ta en nubbe med sill. Vi har de klassiska sällskapsspelen, svenska TV-kanaler, svensk radio och svensk musik.

Här på Äpplet visar vi respekt och hänsyn för den svenska kulturen och den jämlikhet vi byggt in den svenska kulturen. För äldre personer med kristen bakgrund kan det vara viktigt att bli vårdad och bemött av någon av samma kön.

Vi serverar hemlagad svensk husmanskost varje dag som vi planerar och tillreder tillsammans i våningsköket. Eftersom många varit ute i världen så serverar vi även utländska maträtter om de boende efterfrågar det.

Varje dag har vi en fast tid då vi över en kopp kaffe och ett dignande fruktfat diskuterar nyheter. Vi ordnar föreläsningar och underhållning på svenska språket flera gånger i veckan. Vill någon vara med i köket och laga den svenska maten så välkomnar vi det. Tillsammans rör vi i grytorna och provsmakar maten.

Självklart erbjuder vi även vanliga aktiviteter som du kan välja att delta i efter ork och förmåga. Det kan vara att promenera i närområdet, att sjunga, gymnastik, frågesport, besöka kyrkan, poesiafton, gudstjänst etc.

Vi uppmärksammar svenska högtider och traditioner.”

Min egen reflektion angående den nedanstående SVT-texten;
Vem tror att den ansvariga områdeschefen och de andra som mycket gravt misskötte sitt arbete och som utsatte en värnlös kvinna för vanvård, fick sparken och åtalades?

111 SVT Text Söndag 21 jul 2019

Dement hade 54 olika vårdare
En dement kvinna som drabbats av en stroke hade 54 olika
medarbetare från hemtjänsten under ett halvår, visar en
lex Sarah-utredning mot en kommunal hemtjänstenhet i
Norrköping.

Dessutom var det omfattande brister i vården, skriver
Norrköpings tidningar. Kvinnan fick inte duscha under
långa perioder, medicinering missades och flera gånger var
hon utan mat.

Enligt utredningen var anledningen att enheten hade ett stort
antal timvikarier, hög sjukfrånvaro och att chefen
byttes ut flera gånger. Förbättringar har gjorts enligt
områdeschefen.

Min egna reflektion;
Enhetschefen och andra ansvariga har alltså utrett sig själva och lite vagt så har förbättringar skett, naturligtvis utan att ha hänvisat till en åtgärdsplan som helt omöjliggör att något liknande kommer att ske igen.

Kenny

Redaktionens vädjan: OBS! Gillar du denna eller andra artiklar här på Honesty4u, så skicka gärna länkar till alla du känner samt ut på sociala medier.
Glöm inte att även kommentera krönikan nedan i kommentarsfältet.
Det är trevligt för krönikören med lite feedback. Vad tycker just Du?
Skriv några rader nedan!
OBS! Du behöver inte logga in eller något medlemskap för att skriva! Ange bara din e-postadress, så att vi kan blockera eventuella skitstövlar som nästlar sig in!
Det går även att visa krönikören ditt betyg genom att klicka på stjärnorna ovanför krönikan.

Manövrera enkelt genom att klicka på de ljusblå länkarna nedan! 

Föregående krönika: 725. SABUNI: VAR FINNS SKATTEBASER FÖR ATT FORMA SVERIGE?

Nästa krönika: 727. SANNING SOM POLITISK LÖGN

 

1 tanke på “726. ÄR DET VIKTIGT ATT VÅRDGIVARE OCH VÅRDTAGARE FÖRSTÅR VARANDRA?

  1. Att kunna göra sig förstådd är viktigt, så självklart är språket viktigt inom vården.
    Det måste ju kännas frustrerande för den som jobbar att inte kunna göra ett bra jobb.
    Min dotter fick jobb inom kommun via AF. På dem mötena som du måste gå på inom AF, så var det många som inte kunde språket. Dem satt med lexikon och slog upp vad ord betydde. Dem fick inte ha någon tolk, pga dem skulle kunna Svenska. Min dotter mfl fick hjälpa till att fylla i papper, till dem som inte klarade det.
    Hjälp är mitt ord. Hur ska det då gå när dem ska ut och jobba, inom vården.
    Så du sätter tummen mitt i prick med dina ord. 😊

Uppge bara din e-postadress (visas ej) samt exempelvis ditt förnamn och kommentera sedan här nedan! Ingen inloggning eller medlemskap behövs! Hoppa över allt annat!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.