337. BÖR MOTORTILLVERKARE PRESTERA SÄMRE ÄN DE KAN?
av Jan Ivarson, 2015-09-25.
I dagarna har bilbranschen skakats av påstått fusk med avgastester. Fusk kan ha förekommit men det är inte självklart. Uppenbart är att folk tycker det är för stor skillnad mellan vad motorerna avger i provrum och i praktisk drift.
Men vem luras, motorfabrikanterna eller myndigheterna som ställt kraven på testerna?
En bilmotor drar olika mycket bränsle och har varierande kvalitet på förbränningen under olika förutsättningar. Det är skillnad att köra en bilmotor i ett provrum och på snöig körbana med energibehov för värme och elvärme i säten och backspeglar eller luftkonditionering sommartid.
Om det innebär tio gånger högre utsläpp av ett visst ämne vid praktisk drift än i provrumsdrift behöver det inte vara fusk, om det är möjligt att automatiken kan reducera utsläppen vid gynnsamma förutsättningar.
För några årtionden sedan var bränslemängden den enda parameter som ändrades för dieselmotorer. Nu kan fler justeringar göras. Motorernas automatik har förfinats för drift under olika belastningar och förändringar i omgivningen.
Om myndigheter och fabrikanter kommit överens om hur avgasemissioner skall testas, är det naturligt att motorns inställningar styrs optimalt för denna drift, liksom för verklig körning.
Det finns ingen anledning för tillverkarna att göra förbränningen sämre vid test än vad som är möjligt. Det viktiga är att styrprogrammen inte byts ut mellan provrumsmiljö och verklig körning. En gammal diesel skulle inte klara dagens provrumstest.
Om allmänheten upplever för stor skillnad mellan provrumstester och verklig körning beror det på hur branschen och myndigheter kommit överens om hur provning skall ske. För det har inte enbart tillverkarna ansvar.
På liknande sätt är det med angivna bränsleförbrukningar. Alla vet att bilar drar mer på snöig vinterväg än på torr vägbana.
Jan Ivarson
Politiskt obunden
Honesty for you 
Medan artikeln legat för publicering har VW erkänt att bolaget fuskat. Det är helt otroligt. Jag trodde det kunde vara en tolkningsfråga av bestämmelserna. Utsläpp av olika ämnen varierar med motorbelastning och andra förutsättningar och regelverk kan tolkas olika.
Av det som framkommit i media har bolaget använt olika programvaror vid test och vid praktrisk drift. Det är en skandal utan like som inte bara förstör förtroendet för det fuskande bolaget utan drabbar hela bilindustrin och Tysklands anseende.
Det som först fick mig att att skriva var att myndigheter i länder där bilarna säljs, verkar sakna kontroll av hur fordonen uppför sig utanför provrummen. Det är märkligt att för höga avgasvärden, med eller utan fusk, uppdagas först efter det att många miljoner bilar rullar omkring på vägarna. Det verkar som om gamla bilar i Sverige bara testas vid låglast då de körs fram på testgatan i bilprovningens lokal.
Vi bör få veta hur avgasutsläppen ser ut från andra dieselmotortillverkare i världen. Det finns bara ett fåtal tillverkare av bränslesystem så det ligger nära till hands att fler motortillverkare kan ha frestats att fuska.
Vi har vant oss vid rapporter om fusk i välfärdssystemen men där är få personer inblandade för egen vinning, inte en av världens största koncerner. För bolag finns krav på revisorer för att granska den ekonomiska bokföringen, kanske främst framtvingad för att kontrollera att bolagen betalar sina skatter. Inom säkerhet för t. ex. lyftanordningar och tryckkärl finns krav på särskilda företag som utför besiktning. Nu ser det ut som om det behövs utomstående besiktningsorgan som granskar att producenter har samma programvaror vid test i provrum och vid leverans till kunderna. Motortillverkar bör åläggas ansvar för utsläpp i praktisk drift under förutsättning att kunden utfört föreskriven service.
Jan Ivarson