316. SVENSKA SPRÅKETS UTVECKLING ELLER AVVECKLING
av Jan Ivarson, 2015-08-27.
Chefredaktören på Bohuslänningen, Ingalill Sundhage, har skrivit en intressant ledare om språkets utveckling som jag vill komplettera.
Det är naturligt att språk sakta förändras, inte minst genom ny teknik som ger upphov till nya ord. Så finns det förändring på grund av dåliga kunskaper om modersmålet. Få verkar numera veta skillnaden på var och vart.
Det började när mina barn var små och en av deras kamraters mamma svarade sitt barn på frågan vart leksaken var – därt sa mamman ironiskt uppfostrande, dock tveksamt om telningen förstod rättelsen. Idag ser man att folk vill skriva fint och därför skriver dem när man menar de.
Världens stormakter har satt prägel på språket. Under Gustav den III var det fint att svänga sig men franska ord för att visa sin bildning, mon Dieu.
Österrike-Ungern och Tyskland har satt sina avtryck. Bussterminalen Kampenhof i Uddevalla känns tyskinspirerat men jag vet inte mer än att namnet kommer från ett spinneri som hette så. Ett kvarter i Uddevalla bär det engelskinspirerade namnet Lancaster.
I våra dagar är engelska/amerikanska uttryck på modet. Nu måste vart och vartannat reklaminslag innehålla amerikanska ord. Har förvånat mig över att kulturvänstern inte reagerat på förmenta imperialistiska utryck.
Jag tycker man kan säga och skriva googla, men är tveksam till reklam för svenskar på amerikanska som Designing good life. Att bli imponerad av det tyder på lillebrorskomplex. Ord som Audishen istället för provföreställning och workshop tycker jag är onödiga när vi kan säga provföreställning respektive arbetsgrupp.
I datavärlden förekommer många nya amerikanska ord som försvenskats, en naturlig utveckling. Ibland kan det bli missförstånd som då jag ville byta lösenord och fick frågan om jag ville återställa det. Nej svarade jag, för jag vill byta till ett nytt, inte få tillbaka det gamla. Oh my God.
Om ni tycker detta var kul kan ni kanske köpa Bohusläningen på buyandread.
Jan Ivarson
Honesty for you 