231. MASSANS OCH AVSTÅNDETS BETYDELSE

231. MASSANS OCH AVSTÅNDETS BETYDELSE
av Jan Ivarson, 2015-02-16.

Denna krönika ägnas åt likheter mellan astronomin och svensk migrationspolitik.

Ett föremål väger olika på olika planeter trots att föremålets massa är den samma. Ett föremål väger mindre på månen än på jorden. Månen som är mindre än jorden utövar mindre dragningskraft på föremål än vad jorden gör.

För någon månad sedan kom den europeiska satelliten Rosetta fram till kometen P67/Churyumov-Gerasimenkov. Rosetta hade med sig en liten farkost som landade på P67.
På grund av kometens förhållandevis ringa massa blev landarens vikt så liten att den likt en pingisboll studsade vid nerslaget på kometen och slutligen hamnade i skugga. Därför tog strömmen snart slut då solcellerna inte gav laddning. Man hoppas att solen senare skall nå den lilla landaren som då kanske kan återfå sin kraft och börja sända igen.

Dragningskraften mellan två kroppar bestäms av formeln:
G x M1 x M2 / (A x A)
där
M1 och M2 är kropparnas massor;
A är avståndet mellan dem;
G är gravitationskonstanten som är ett litet tal, ungefär 6,67 x 10 upphöjt till -11.

Svensk migrationspolitik har likheter med astronomin men kompliceras ytterligare av variabler inom ekonomin. Liksom avståndet mellan himlakroppar har betydelse för gravitationen, har avståndet betydelse för hur folk i orter uppfattar invandringens massa.

Folk i mindre orter har vanligen varit positivt inställda till invandring, i synnerhet då den inträffat i större städer. Då har hittills de flesta röstat på partier som öppnat gränserna och de har kallat invandringskritiker för främlingsfientliga.
När den egna orten berikas med invandrare av samma storleksordning som den egna befolkning, får invandringsmassan ökad betydelse. Folk kan då bli kritiska och framföra synpunkter de tidigare ansett förkastliga. Massans betydelse kan sprida sig ända till småorternas vetenskapsmän, de lokala politikerna, som kan bli starkt beroende av hundrasen Pudel.

Situationen i mindre orter och kommuner kompliceras av ekonomiska faktorer. I andra solsystem kan astronomer påvisa förekomsten av planeter som cirkulerar kring en stjärna utan att man kan se planeten. Man förstår att planeten finns, genom att den tidvis skymmer ljuset från stjärnan då planeten passerar förbi. Det kan upplevas abstrakt men är mer förståeligt i vårt solsystem där många upplevt sol- eller månförmörkelser.

På liknande sätt ser många på invandringens kostnader. Så länge kostnader drabbar staten känns den på så stort avstånd att man inte behöver bekymra sig. Visserligen inser de flesta om de tänker efter, att kostnaden drabbar också dem, men att den blir så utspädd att det inte märks. Det upplevs ungefär som när en satellit placeras på månen. Då ökas månens massa så obetydligt att det inte synbart påverkar månens bana. Det de flesta glömmer, är att inverkan av 600 000 personer för staten kan ha liknande konsekvenser som 600 för en liten ort.

När en liten ort får invånarantalet kraftigt utökat, kanske fördubblat, inser de flesta de sociala och ekonomiska konsekvenserna för kommunen, i synnerhet sedan statsbidragen upphört. Då förstår man att inte bara nerdragningar väntar, utan även höjd kommunalskatt. Massans närhet visar sin betydelse. I Sverige får små avfolkningsorter ta emot invandrare, trots att orterna avfolkats i brist på arbeten. Politiker tycks tro att invandrare med låg utbildning och som inte kan svenska, skall leda till mer jobb och ekonomiskt uppsving.

Då det gäller staten har det än så länge varit omöjligt att införa kraftiga skattehöjningar annat än punktskatter och väl dolda avgifter. Eftersom dessa är otillräckliga har största kostnaden för invandringsmassans behov tagits ur påsar för försvar, infrastruktur, vård, skola och omsorg, samtidigt som behoven ökat genom ökad befolkning. Beteendet brukar kallas effektiviseringar. I praktiken medför de sämre service och längre köer.

Astronomer har fördelar framför politiker, genom att inte besväras av ekonomiska faktorer. I rymden är rummet och tiden krökt, i politiken är sanningen krökt.

Jan Ivarson
politiskt obunden