415. UPPDRAG FÖR ENSAMKOMMANDE

415. UPPDRAG FÖR ENSAMKOMMANDE
av Jan Ivarson, 2016-02-15.

En ensamkommande pojke ser vuxen ut och har klarat att resa till Sverige från en annan kontinent.
I Sverige anses han behöva hjälp i tillsynes enkla ärenden, bland annat för att resa inom landet. Ett sådant fall beskrivs här.

Efter en tid i Sverige förstår den unge mannen lite svenska och talar lite engelska. Han har tilldelats en god man, en välutbildad kvinna i pensionsåldern.

Asylsökaren har framställt önskemål om pengar till datorer och nya märkeskläder men det har gode mannen avstyrkt. Så långt finns inget att klandra svensk byråkrati för, om vi accepterar öppna gränser.

Nu är gode mannen och en socialsekreterare på resa för att ledsaga asylsökaren från en kommun i Götaland till en stad i Svealand. Där skall de tillsammans se på ett nytt boende för asylanten och ge råd om denne bör godta bostaden!

Fler än jag undrar över det rimliga i att två tjänstemän skall behöva ledsaga en person i Sverige som på egen hand tagit sig till vårt land från en annan världsdel genom flera länder.

Gode mannen har hållit mot onödiga utbetalningar för varor, men funnit det rimligt att två personer på samhällets bekostnad åker med asylanten i Sverige för att han skall se på en ny bostad.
Kanske ser ledsagarna resan som en trevlig utflykt? Om denna verksamhet förväntas eller tillåts av regelverken, kan man förstå att handläggningstider i migrationsbranschen är långa och kostnaderna enorma. Omdöme saknas.

Om skäl finns att asylanten tilldelas bostad i ett annat län, borde han kunna resa på egen hand, försedd med biljett och avtalat möte med en tjänsteman från socialtjänsten i den nya kommunen.

Det har sagts mig att en god man följer sin klient. Om denne väljer att bosätta sig långt bort, kan gode mannen se fram mot långa resor på samhällets bekostnad.
Men vad gör vi inte för att leva upp till ryktet som social stormakt.

Om jag varit anställd i migrationsbranschen skulle jag försökt motsätta mig att ledsaga en person som själv skall ta ställning till om bostaden duger. Det är ett skäl till att jag inte har sådant uppdrag.

Som tekniker skulle jag inte hålla på att okritiskt arbeta med ett ineffektivt system, utan verka för att få det förändrat.
Man kan inte byta ut människor men man måste ha omdöme. Inte bara tänka på klienten, utan även på effektivitet för sin arbetsgivare.

Det är tur att vi är olika och att det finns människor som åtar sig sociala problem. En dag kanske jag behöver hjälp och hoppas den finns då, men jag tvivlar.

Jan Ivarson
Politiskt obunden

Föregående krönika: https://honesty4u.wordpress.com/your-chronicles/414-medeltida-vagavgift-aterinford/

Nästa krönika: https://honesty4u.wordpress.com/your-chronicles/416-gardasil-a-sad-girl/