2. DET OLÖSLIGA PROBLEMET

2. DET OLÖSLIGA PROBLEMET
av Trodé, 2013-05-27

Oroligheterna i Stockholm och andra orter med mordbränder och stenkastning har sin grund i utanförskap, arbetslöshet och klasskillnader, framhålls det i media. Socialdemokraternas partiledare Löfven säger att orsakerna beror på växande klyftor. Det må vara en av flera orsaker. I media förkommer sällan analyser av hur situationen uppkommit. De är näst intill förbjudna, i varje fall inte utan krångliga intellektuella inlindningar som gör budskapet svårförståeligt för en bred allmänhet.

Politiker och journalister som ges utrymme i gammelmedia, hanterar frågorna som katten som går kring het gröt. Dåliga skolor och elever med svaga resultat förklaras med bristande resurser. Sådana skolor förekommer nästan uteslutande i invandrartäta områden. Där finns vanligen också andra sociala problem. Regeringsföreträdare uttalar gång efter annan att situationen är oacceptabel och lanserar det ena stödpaketet för mångmiljonbelopp efter det andra, utan påtaglig förbättring. Politikerna har en naiv tro att alla vill utbilda sig och arbeta. Många önskar det, men inte alla som tycker de lever lyxliv på försörjningsstödet i Sverige jämfört med sitt gamla land. De har inga ambitioner för schemalagt arbete som inte skulle ge mer i plånboken. De agerar helt rationellt.

I dagarna har stockolmsområdet stått i lågor och brandmän och poliser utsatts för stenkastning. Skall vi få slut på mordbränder, stenkastning, skambrott och minska annan brottslighet, måste vi kunna tala om hur dessa brott uppstått och vilka som utför dem. Det är nu tabu i Sverige. Det skulle ju tydliggöra invandringspolitikens misslyckande. Tidningar som skall granska makten sitter i politikernas knä. Pressen delar på en halv miljard i statligt presstöd och journalister erbjuds attraktiva tjänster. Man biter ogärna den hand som förser en, är gammalt talesätt och journalistkåren har till stor del vänstersympatier som färgar deras nyhetsförmedling.

Våldskulturen underhålls i hög grad av personer med utländsk härkomst med andra värderingar än sådana som passar i ett västerländskt samhälle. Allt fler i vårt land har inte inställningen att försörja sig själva och inte ligga samhället till last. De strävar istället efter att få ut mesta möjliga av samhället, vars regelverk är inte anpassat för den nya moralen. Det har blivit vanligare att man demonstrerar sitt missnöje med att andra har det bättre än en själv, genom att utföra våldshandlingar. Vänsterinfluerade journalister skriver inte sällan förstående artiklar om våldsutövarna och om orättvisa skillnader som förklaring. Är du missnöjd så bränn några bilar är budskapet.

Invandrarrelaterade problem beror inte på skillnader i ras och hudfärg. De beror på skillnader i värderingar som skapats av religion och kultur. Nu råkar det vara så att många med medeltidskultur har mörkare hudfärg. Därför har denna kommit att utgöra en markör, men likt andra markörer har den inte full tillförlitlighet. I Sverige har det blivit nästan omöjligt att framföra kritik mot någon som inte är blond svensk.

I lilla Lysekil ville våldsverkare inte vara sämre än i huvudstaden. När polisen larmats för att hemtjänstens bilar tänts på, utsattes poliserna för stenkastning så de fick retirera till polisstationen för att hämta skyddsutrustning. Skall man få slut på livsfarlig stenkastning måste poliser få bruka sina vapen och skjuta stenkastarna i benen, även om det innebär risk att någon dödas. Nu har våldsverkare lagen på sin sida då de är beredda sätta liv mot liv. Därmed blir samhället mesig förlorare.

– Det finns inga ursäkter för brinnande bilar, men heller inga ursäkter för barn som växer upp i fattigdom, sa partiledare Gustaf Fridolin på Miljöpartiets kongress.

Vilken fattigdom kan man fråga sig, i landet som har ett av världens mest generösa sociala skyddsnät. Bidragsnivån är redan bättre än löner för heltidsarbete efter skatt i vissa yrken.

Fattigdom har blivit politiskt slagträ därför att det finns inkomstskillnader. Barn till föräldrar som lever på försörjningsstöd i nivå med heltidsarbetande lågavlönade föräldrar, kan inte räkna med lika dyra kläder, utrustning och semesterresor som barn till högavlönade föräldrar. Så kommer det alltid vara. I Sverige behöver ingen svälta och inga sitta och tigga på gatorna. De som ändå tigger är inresta utlänningar. En del av dem utnyttjas cyniskt av kriminella grupper som tar det mesta av pengarna.

Skall vi komma tillrätta med anlagda bilbränder och det ökande våldet, måste vi gå till botten med orsakerna och tala om dem. En orsak är för stor invandring av lågutbildade personer som förblir oanställningsbara långa tider. Folk med medeltida värderingar och låg utbildning är inte rätt arbetskraft i västland. De kallas gärna arbetskraft av politiker, men borde kallas biståndsinvandrare. Sverige behöver ingen arbetskraftsinvandring i tider med hög arbetslöshet och i synnerhet inte lågutbildade och analfabeter.

En annan orsak till kriminalitet är att Sverige saknar fungerande gränsskydd. Kriminella kan nästa fritt strömma in i landet och föra ut stöldgods. C:a tio procent av alla nya utombordsmotorer stjäls årligen. Tullen saknar resurser.

Brist på resurser finns inom de flesta områden, orsakat av det svarta hål invandringens kostnader orsakar. Professor Arnstberg har i sin bok, Invandring och Mörkläggning, visat att invandringens kostnader är dryga 3 % av BNP eller ca 110 miljarder per år. Det är nästan hälften av kostnaden för all sjukvård och mer än dubbla försvarskostnaden. Denna gigantiska kostnad kan inte beräknas enligt regeringsföreträdare. Om en VD sagt så i ett börsnoterat bolag om en av företagets största utgifter, hade denne snart varit utbytt.

Kommunerna är underbemannade av ekonomiska skäl bl. a. för att kunna försörja ökande antal oanställningsbara invandrare. Därför utförs inte en rad arbetsuppgifter som slyröjning och strandstädning. Än värre är att äldrevården är underbemannad, samtidigt som så kallade ensamkommande barn, som klarat av resa över halva jordklotet, ompysslas dag och natt med fler anställda per vårdtagare än våra gamla. För flyktingars bostäder betalar staten frikostigt för ombyggnader av slott, herrgårdar och även till hotell som föredrar lönsammare verksamhet än den traditionella. Det bör jämföras med mångårig brist på studentbostäder. Det har länge varit brist på bostäder. Under flera år har det byggts färre bostäder än som motsvarat invandringens behov.

Allt detta kan pågå genom att fakta undanhålls och förvrängs av media. Medias ägare tillåter journalister censurera nyhetsförmedlingen och förvränga den. Journalister har öppet deklarerat att de inte vill skriva om invandrarbrott för det skulle gynna ett politiskt parti de inte gillar. Sverige har nyhetsförmedling som i vissa frågor kan jämföras med diktaturer. Det är svårt tänka sig ett industriföretag där anställda skulle tillverka produkter med andra kvaliteter än ägarna deklarerat de står för. Det pågår dagligen i svenska media.

De stora sjukhusen håller på att bryta samman av brist på personal och lokaler. De har fått vidkännas nerdragningar, kallade effektiviseringar, samtidigt som landets befolkning ökats med invandrare med nya vårdbehov. Storsjukhusens akutmottagningar har fått byggas om med säkerhetsslussar och vakter för att stå emot anstormning av sjuka invandrare, en del med skottskador. Vårdbehövande nysvenskar åtföljs ofta av flertal anhöriga som måsta avvisas och inte sällan ställer till med bråk.

Ett enastående exempel på det politiska haveriet utgörs av folk som uppehåller sig illegalt i landet. De är personer som inte beviljats uppehållstillstånd eller som kommit in i landet utan att ge sig till känna. De lever på allmosor och framförallt med arbete på den svarta marknaden där de förstör för ärliga företag som konkurreras ut. De illegala kallar politiker för gömda flyktingar som det är synd om. Dessa har därför getts rätt att ha sina barn i skola och har fått tillgång till nästan gratis tand- och sjukvård, som äldre svenskar med låg pension delvis måste avstå från av kostnadsskäl. Ändå har 95 % av svenskarna röstat på partier som vill ha det så här, så svenskarna som folk har att gilla läget. Den nya ”stollelagen” om bättre förmåner för gömda än för en den legala befolkningen, föranleder ett par frågor.

– Vad skall gömda barn svara om de får frågan var de bor?
– Hur skall en person visa på sjukhus och apoteket att han är gömd med rätt till fri vård och medicin? Räcker det med dålig svenska och mörk hy?

Det är svårt tänka sig hur myndigheter skall kunna utfärda legitimation för en okänd person som gömt sig. En pensionär med låg pension kan nu få betala ca 5.000 kr mer per år för vård än en som uppehåller sig illegalt i landet.

Många invandrare kommer till Sverige av ekonomiska skäl. Till den gruppen hör alla anhöriginvandrare som utgör en betydande del. Anledningen till den låga levnadsnivån i länder folk flyttar från, beror på kultur och religion på medeltidsnivå. Den kulturen tar invandrarna med sig till det nya landet och den understöds av vår regering. Vi hjälper alltså till att återinföra medeltiden i Sverige och skapar därmed klasskillnader och problem.

Invandrare i pensionsålder som kommit till Sverige utgör ett särskilt frälse. Deras bidrag från samhället kan uppgå till drygt 20 000 kr/månad och är skattefria (!) Eftersom ersättningarna inte anses utgöra lön, har invandraren rätt till fri hemtjänst. Invandrare har också rätt att vistas i EU obegränsat och några månader utanför EU, vanligen i sitt gamla hemland. Under utlandsvistelse kan de hyra ut sin av samhället betalda lägenhet i Sverige, t ex till fler nya invandrade landsmän än bostaden är avpassad för, med stort slitage som följd. Hyresgästen står ju inte för underhåll av bostaden. Kontrollen på hur länge en person bor utomlands är obefintlig. Den som är observant på svenska storflygplatser kan se det finns goda flygförbindelser mellan Sverige och t.ex. Iraq varifrån många sagt sig flytt.

Verksamheten kan fortgå så länge svensken inte bryr sig om frågor som ligger utanför egenintresset. Det är först då problemen kommer inpå knutarna som de flesta reagerar. Ett exempel i det lila perspektivet fick jag nyss från en förening. En medlem undrade lite upprört, hur styrelsen kunde tillåta att föreningens område trafikerades av icke medlemmar så att kostnader kunde uppstå. Denne medlem hade nästan aldrig deltagit i ett medlemsmöte, men kritiserade dem som deltog med ideellt arbete.

Skall vi vända den negativa utvecklingen måste vi ändra politiken och lagstiftningen. Polisen måste värna landets intressen och vid behov ingripa resolut. Så länge det inte sker kommer problemen att öka. Då kommer medborgargarden upprättas och därefter står vi på randen till omfattande upplopp som kan eskaleras till inbördeskrig.

Utan politisk ändring finns ingen lösning. För ändrad politik krävs omfattande väljarflykt från de stora partierna och det är tveksamt om det inträffar i valet 2014. Därefter är det försent.

Sverige riskerar bli ett nytt Kosovo.

Trodé