521. UTVECKLING SOM BLEV FÖRVECKLING


521. UTVECKLING SOM BLEV FÖRVECKLING
av Vera Vågbrus, 2016-12-30.

Det var en gång ett land som ägde ett Televerk. Det gav landets regering televärk.

Televerket ägde växelstationer och kopparledningar fram till alla hus med telefon. Verket ägde till en början även ledningar och uttagen i husen. Kunderna fick betala kvartalsavgift för hur många telefonuttag de ville ha. Länge ägde televerket även telefonapparaterna. Så småningom fick folk, som kallades abonnenter, själva köpa telefoner av olika utseenden, som de alltid fått köpa belysningsarmaturer, radioapparater och brödrostar utan att elverket hade monopol på det.

En dag beslöt höga herrar med kostym och kanske någon hög dam, att statens televerk skulle säljas ut. De höga herrarna kände andra höga herrar i bolagen som ville köpa delar av Televerket. Ingen ville köpa hela verket med alla ledningar som de insåg skulle bli dyra att ersätta då de var uttjänta.

– Vi som lever på en privat marknad måste följa marknadsekonomins spelregler, förklarade en av spekulanternas höga herrar.

– Televerket måste styckas upp om det skall bolagiseras, föreslog en hög herre från regeringen med myndig min, som tydligt visade att han visste vad han talade om.

Ja, så får det bli, instämde de övriga som var bäst på sociala frågor och u-hjälp.

Många av televäxlarna var nyligen moderniserade med LM Ericssons världsberömda AXE-växlar. För dem fanns köpare, men ingen ville köpa kopparledningarna som löpte på kreosotimpregnerade stolpar eller var nergrävda genom hela landet.

Man kan ju inte sälja något som inte har köpare. Ingen ville föreslå något så drastiskt som att stycka upp landet i delar för att sälja områdena komplett med ledningar.

– Då kan vi väl bestämma att kopparledningarna får användas av operatörerna (nytt namn på de som köpte växelstationerna) så länge de håller. När de blir uttjänta får abonnenterna dra nya ledningar om de vill ha telefon, sa någon från regeringen. Det ligger ju dessutom långt fram i tiden, lade han till och tänkte tyst att då är han pensionerad.

– Utmärkt, vi kommer rekommendera dig till en av de höga posterna i det nya telekombolaget, sa en av spekulanternas höga herrar.

Senare kom fibertekniken och skyndade på avvecklingen av koppartrådarna. Där jag bor är det mycket berg. Fiberbolaget uppmanar mig att lägga en beställning om ca 20 000 kr men reserverar sig för att utföra åtagandet om det blir för dyrt. Det betraktas som en naturlig reservation i denna bransch.

Detta är inte det värsta som håller mig vaken om nätterna. 20 000 kan jag till nöds klara jag av om inte pannan rasar i min villa. Förresten, fiber kommer väl höja fastighetsavgiften i ett anslutet område?

Det som oroar mig mest är ändå inte nya teleledningar. Tänk om regeringen får för sig att bolagisera Trafikverket för att få in pengar till integration och annat som är högt prioriterat?

– Vi behöver effektivisera Trafikverket, kan någon hög hen komma på.

Dagens vägnät har rötter sedan Hedenhös tid då vägarna först trafikerades av vägmän och hästskjutsar, senare av bilar med fossila drivmedel.

– De är verkligen fossiler i dagens samhälle som står inför stora ombyggnader, kan det komma att heta.

– Nya vägar måste utföras och förses med fiber för att kunna trafikeras av självkörande elektriska fordon. Nya tankställen för ren ström måste byggas och kärnkraftverken byggas om för batteridrift. Då krävs det stor kompetens på olika områden som inte finns i Trafikverket. Därför måste verket styckas upp och säljas ut. Det ger samtidigt staten möjligheter att bygga tiotusentals modulhus och bygga om omoderna ålderdomshem till mottagningsbostäder för invandrad arbetskraft som behövs i vårt glesbefolkade land.

Det låter ju bra, men tänk om inga privata bolag vill köpa alla vägar? Tänk om bara E-vägar med sina mot och de största riksvägarna med rondeller köps upp?

Nya vägoperatörer håller i bästa fall driften igång på f. d. trafikverkets övriga vägar några år. Sedan erbjuds kommuner och enskilda bygga nya, anpassade för ny fiberteknik för självkörande bilar. Under några övergångsår får fossilbilar framföras men beläggs av miljöhänsyn med höjd skatt. Därför funderar jag om det är någon idé att rostskyddsbehandla min bensinbil.

När jag inte ligger vaken och tänker på detta, händer det att jag får mardrömmar och ser mig själv köra bil som Flinta Flintstone. Ni som är unga kan kolla på honom på Youtube.

Vera Vågbrus

Redaktionens anmodan: OBS! Gillar du denna eller andra artiklar här på Honesty4u, så skicka gärna länkar till alla du känner samt ut på sociala medier.
Glöm inte att även kommentera krönikan nedan i kommentarsfältet.
Det är trevligt för krönikören med lite feedback. Vad tycker just Du?
Skriv några rader nedan!
Det går även att visa krönikören ditt betyg genom att klicka på stjärnorna ovanför krönikan.

Föregående krönika: https://honesty4u.wordpress.com/your-chronicles/520-invandrare-skapar-jobb-med-skattepengar/

Nästa krönika: https://honesty4u.wordpress.com/your-chronicles/522-sveriges-sista-chans/

Annonser

One thought on “521. UTVECKLING SOM BLEV FÖRVECKLING

Kommentera här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s