198. ATT KÖPA EN MOTSTÅNDARE


198. ATT KÖPA EN MOTSTÅNDARE
av Jan Ivarson, 2014-11-28.

I samhället finns olika åsikter och intressen inom politik och näringsliv. De skapar ofta två sidor. I politiken är det tydligt med höger- och vänsterpartier. I näringslivet kan vi se det genom organisationer som företräder företagare och kunder. Branscher skapar organisationer och strukturer för att tillvarata sina intressen.

I strävan att förstärka en organisations kunskaper behövs kompetens. Det behövs omvärldsanalyser för marknaden, lagstiftning och hot som kan uppstå.

Viktiga frågor är också kunskaper om motpartens organisationer. Det finns olika sätt att skaffa sig kunskaper om sin motpart. Ett sätt är att knyta kvalificerade medarbetare till organisationen med utbildning på området. Det kan vara ekonomer och jurister med kunskaper om t. ex branschens regelverk och beskattning. Ett annat sätt är att köpa nyckelpersoner från motståndarsidan.

En kommun eller landsting med stora byggplaner kan vilja förstärka sin organisation med en inköpare eller annan person som haft topposition i ett stort entreprenadföretag. Det senare har dock sina risker. Personen från entreprenadföretagen har ju många kontakter på ”fel sida”. Kommer han därför helhjärtat att tjäna sin nye arbetsgivare eller kommer han i varierande grad fortsätta att hjälpa sin gamla organisation? Risker för dubbla lojaliteter ökar sannolikt ju mer pengar som står på spel.

Public service SvT hade nyligen ett program om Sveriges största byggprojekt Karolinska Sjukhuset som sades kosta 52 miljarder kronor. En del av vinsten som entreprenören gör på sjukhusbygget, slussas till Luxemburg för att minska beskattningen. Det hela påstås ske helt lagligt men moralen ifrågasattes i programmet. Det är bra att frågan belyses.

Min uppfattning är att man inte bör ha förhoppningar om att företag skall avstå från att lagligt minska sin skatt eller andra kostnader. Därför måste stater samarbeta för att täppa till kryphål. EU har där en given uppgift. Av SvT:s program ifrågasattes EU-kommissionens nyvalde ordförande Jean-Claude Juncker. Han har varit Luxemburgs premiärminister från 1995 till 2013 och blev ordförande för kommissionen i november 2014.

Hertigdömet Luxemburg är inte vilket land som helst. Det är ett skatteparadis som har byggt sin goda ekonomi på att låta företag komma undan skatt. Under tryck från andra länder har Luxemburg tvingats till viss rättning i ledet men har ännu ett nät av smygvägar. Få känner dessa smygvägar bättre än Juncker. Många menar att han inte bara har kännedom om Luxemburgs lagar för att undvika beskattning, han påstås även vara arkitekten till kartan över smygvägarna.

Frågan är om EU gjort ett storkap genom att ha värvat den man som bäst kan täppa till Luxemburgs möjligheter att dra till sig kapital från andra länder eller om man har fått en trojansk häst på en av EU:s högsta poster. Frågan om Junkers förtroende, har lett till omröstning som Juncker vann med god marginal. Å andra sidan är Juncker sannolikt inte den ende som vill ha kvar Luxemburg och andra skatteparadis. Miljarder står ju på spel.

Jan Ivarson

Kommentera här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s