122. Frågor om Attefallshus


122. Frågor om Attefallshus
av Jan Ivarson, 2014-06-03.

Det finns delade meningar om attefallshusens förtjänster och nackdelar. Jag recenserar inte idén utan söker svar på ett antal frågor som uppstår med de nya husen.

Tanken med attefallshus är att villaägare på ett enkelt sätt skall kunna utöka husytan med förenklade regler. Ett attefallshus får användas som förråd eller för boende. Det senare väcker frågor. Redan nu finns villafastigheter som har en separat gäststuga. De nyttjas för tillfälligt sommar- eller vinterboende av personer som är folkbokförda på annan plats. En variant är att uppväxande barn kan få sin första ”egna” bostad på föräldrarnas fastighet som de fortsatt förblir folkbokförda på samtidigt som kan de nyttja utrymmen och utrustning i föräldrahemmets bostad. Med den tillämpningen är attefallshusen en bra lösning.

I artikeln ”Snart klart för nya Attefallshusen” i GP står det att den nya hustypen kan få nyttjas som permanentbostad. Det föranleder frågor som berör vitt skilda områden.

> Kommer nitiska kommuntjänstemän kräva anslutningsavgift och abonnemang för attefallshusets VA-anslutning, i synnerhet om de betraktas som permanentbostad?

> Hur kommer en byggnad som medger permanentbostad att påverka fastighetens taxeringsvärde och fastighetsavgift? Frestelsen kan bli stor att kalla ett nytt bodstadshus för vedbod.

> Vilken juridisk ställning får en hyresgäst som blir folkbokförd i ett attefallshus, i synnerhet om släktskap inte finns med fastighetsägaren? Får hyresgästen besittningsrätt som de i flerbostadshus och kan de få sina bostadsintressen företrädda av Hyresgästföreningen?
Man kan förvänta konflikter genom att den som bor i en attefallsstuga saknar utrymmen och funktioner som annars krävs för en bostad. Oenighet kan uppstå om avsaknad av förråd, p-plats, el- och vattenmätare och om sophantering.

> Kan man i framtiden få bygglov för att endast uppföra ett bostadshus av attefallstyp på en fastighet för en- eller tvåfamiljshus?
Bostadshus som bostadshus kan man tycka och storleken bör inte ha betydelse bara för att attefallshuset är en del av en annan fastighet eller står på egen mark?

Till sist vill jag kommentera det nya ordet attefallshus som nu ingår i min dators ordlista. I rubriken har jag skrivit attefallshus med första bokstaven som versal. Det har GP gjort i sin rubrik och det kan ha sitt berättigande för att flagga upp en helt ny hustyp som namngivits av minister Attefall. I brödtexten skriver jag attefallshus med gemena bokstäver. Ordet attefallshus är ju inget firmanamn utan benämning på en hustyp som enfamiljshus, kompletteringsbyggnad och friggebod.

Jan Ivarson

Annonser

4 thoughts on “122. Frågor om Attefallshus

  1. Hej Jan problemen är att det krångligt med bygglovet i kommunerna det säger kunderna jag pratat med skulle varit snabbar handläggning tid m.m

  2. Lars.

    Jag hade liknande tankar som du när jag skrev, men syftet var först att det skulle bli en insändare till några tidningar i min del av landet. Eftersom jag redan skrivit många insändare med bäring på invandring så ville jag undvika det nu. Jag är redan närmast portförbjuden i en av tidningarna oavsett ämne. Skall jag ha goda möjligheter att bli publicerad bör jag skriva om orättvisor för andra länders medborgare som vi svenskar bör lösa. Det vill jag inte för jag tycker det finns viktigare problem på hemmaplan.

    Nuvarande invandring har redan skapat bostadsbrist och bidragit till ökade bostadspriser och sociala problem som gett hela stadsdelar dåligt rykte.

    Bokostnader, särskilt villapriser, vill vissa ekonomer och politiker reducera med höjd fastighetsavgift och återinförd förmögenhetsskatt. Det skapar inte fler bostäder men gör det sämre för svenskarna och ger statskassan mer pengar för invandring.

    Så undrar regeringen hur vi skall öka företagandet. Det blir svårt när man måste betala värnskatt för att kunna få ihop en slant för för hink och trasa så man kan starta ett städbolag för att städa på boenden för ensamkommande. Undrar hur de ensamkommande barnen fick städat i sina hemländer. I svenska familjer anses det naturligt att tonåringar städar sina rum, t o m i curlingfamiljer.

    Attefallsstugorna kan knappast bli godtagbara bostäder åt barnrika invandrarfamiljer. Däremot blir de utmärkta för ensamkommande barn från okända länder. Lämpligen bör stugorna förses med IT så de boende kan hålla kontakten med med sina släktingar som skall komma senare. Attefalls stugor kan vara ett led i regeringens utförsäljning av vårt land. Det är nog därför förslaget hastats fram.

  3. ja de små husen kommer nog bli hårdvaluta när allt kraschat…. vad kommer folk ha att välja på …. pappkartong? alla hus ägs ju lixom av banksystemet… o rasar det så rasar husägarnas ekonomi…. inget hus.. bostadspanik…

  4. Hej Jan!

    Vi första anblicken kändes denna krönika lite för ”smal” för att publicera här på Honesty4u.
    Med lite eftertanke insåg jag dock att frågan kan bli bredare än jag först tänkte, med tanke på vilka möjligheter dessa stugor kan ge för massinvandringsproblemet.
    I detta fall kan ju dessa bodar även i en snar framtid faktiskt handla om exproprieringsstugor och då blir ämnet med ens stekhett!
    Din krönika om detta glömmer man ju inte i första taget.
    https://honesty4u.wordpress.com/your-chronicles/107-fritidshus-skall-bli-invandrarbostader/

    /Lars Agerstig
    honesty4u@hotmail.se

Kommentera här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s